Det glada livet mellan p-piller och aids - lyckligt ovetande kastade jag mig ut i livet

Jag har kastat och gett bort många av mina böcker men denna finns kvar symboliskt och bra nog

Jag städade bokhyllan igår och plötsligt föll en sliten skrift ur. Kristina Ahlmark-Michaneks bok Jungfrutro och dubbelmoral. från sextiotalet där hon förespråkade kärlek för vänskaps skull och avfärdade den stora kärleken som krav för samlag
Hon propagerade för en öppnare syn på sexualitet i en tid då gynekologer vägrade prova ut pessar på unga flickor och skräcken för att bli med barn var helt ofantligt stor och störande.

Och igår var det faktiskt också en jubileumsdag: p-pillret fyllde femtio.
Åh, jag minns första gången jag skulle ha ett recept på p-piller i min lilla stad, där gynekologen var pappa till killkompisar till mig. Han var sträng och gravallvarlig och förhörde sig noga om jag hade "fast sällskap" som det hette.
Oh ja! ljög jag glatt.
Sedan fick jag  jag de eftertraktade pillren. På ett år gick jag upp från femtio kilo till - som jag då tyckte - fruktansvärda femtiosex kilo (det var då det).

P-pillret var en revolution i våra liv. Kanske inte så lätt att minnas det idag?
Och jag tillhör dessutom den lyckliga generation som var ung just efter p-pillret och innan aidsskräcken.
Lyckligt ovetande om det mesta kastade jag mig glatt ut i livet.