När min pappa var liten, fem år kanske, hade han sparat pengar till en julklapp till min farmor Jenny. Han travade iväg med mynten i sin lilla hand och köpte en tomte åt henne. Jag vet inte riktigt var de bodde, men på något sågverk, någonstans i Sverige. Det är en liten porslinstomte som gungar fram och tillbaka när man puttar lätt på honom. Pappa var född 1911 så det var länge sen. Efter farmors och farfars död fick min pappa tomten tillbaka. Jag älskade den lilla tomten som kom fram varje jul, först i Haga, sedan på Tivolivägen.
Nu bor han hos mig i Stockholm. Han är en symbol för fina jular, för familjekärlek och omtanke.
Jag är så rädd om honom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar