Mer om mig och skrivandet
fredag 6 mars 2009
Med makt över fjärrkontrollen ser jag fransk morgonteve
Jag har alltid fnyst åt att ha en massa tevekanaler. Antagligen för att jag inte förrän nu haft makten över fjärrkontrollen. Just nu får jag testa en massa kanaler för nästan ingenting. Det mesta är jag komplett ointresserad av. Men: jag kan lyssna på franska kanaler. Det är som balsam för själen. Jag lyssnar nu på fransk teve. Medan jag arbetar pratas det lågt franska i rummet. Jag kan starta dagen med nyheter på franska. Det är underbart. Ända sedan min pappa åkte på en ovanlig resa till Frankrike när jag gick i trean och kom hem med en examensklänning från Galeries Lafayette har jag känt en närhet till Frankrike och franska språket. Jag älskade att läsa franska, till och med oregelbundna verb. Jag bodde i Paris som ung. Det är någonting med franska språket som går in i mig och gör mig hel när jag lyssnar på det. Är det flummigt? Ja säkert. Men det är kopplat till minnen och upplevelser och det är så vackert att till och med reklam kan låta som poesi. Varför har jag inte unnat mig förut att låt franskan komma in i mitt hem? Men nu är det dags. J´en suis heureuse!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Franska, mitt fadersmål, och jag har inte ens tillgång till någon fransk tv-kanal. Nu skäms jag lite. Din morgnar låter som härliga stunder!
Härligt med både ett faders- och ett modersmål, ett privilegium minsann.Nog borde du ha en fransk tevekanal? Jag förstår inte själv varför jag unnat mig andra mer onödiga saker men inte denna lilla vardagslyx - som dessutom gör att jag inte tappar all kontakt med språket.
I min skola var det mest litet stroppiga tjejer i Hermès sjalar som var intresserade av franska, det avtände mig från franskan. Fortfarande tror jag att man inbland tror att franska är litet "finare" än t.ex. tyska. Jag har blivit rejält avsnoppad av oförskämda fransmän trots att jag talar som jag tycker själv bra franska. Gillar bättre det asiatiska ödmjukheten och vänligheten - skulle vilja lära mig prata något asiatiskt språk.//Nina
Nina! Du anar inte hur avsnoppad jag blev av Hermèssjalarna när jag läste franska på Stockholms universitet, en vanlig liten tjej från Sundsvall. Men jag försökte att inte bry mig om dem, eller de likaledes stroppiga lärarna, jag skulle bara lära mig franska som är ett så vackert språk - alldeles oavsett stropppiga människor. Asiatiska språk - så svårt! Inte ens den enklaste sak lyckades jag lära mig säga bra på vietnamesiska, vietnameserna fnissade åt mig men så vänligt att jag inte behövde tappa ansiktet.
Skicka en kommentar