Molnfri himmel. Även de inre molnen har skingats nu när E är här och sitter i en vilstol och läser Gertrude Steins Paris Frankrike. Hon skrattar och läser citat högt. Jag känner mig nöjd. Från stora släkträffen igår finns oanade rester kvar. Goda latinamerikanska korvar från Hötorgshallen, Johns intressanta broccolistuvning, en mousse på sötpotatis. En mogen brie.
Släktträffen var härlig med bröder, brorsbarn, svägerskor, hund, bebisar och vänner. Vimmel och glada samtal. Jag älskar min stora brokiga familj, Norrlandsgrenen var på besök nu.
Nu är det vi "stockholmare" som är kvar. Vi läser och småpratar. Erling hittade min hög med sommarlektyr och blev glad. Läsningen av "När jag hör din röst" av Stephanie Meyer gör att det kommer förtjusta kluckanden från honom. Kul att 11-åriga brorsonen och jag läser samma sommarböcker.
Lilla E arbetar idag, och hårdpluggar på tenta om genus och internationalism. Snart kommer hon också. För övrigt vårdar jag min clematis och min stora E., beundrar mina vilda digitalis, funderar över varför grannen planterar allt tätare häckar framför min bit av havsutsikten. Är det för att slippa se mig ? Suck. Sommarproblem. Eller?
5 kommentarer:
Ja dessa ormar, som dyker upp lite varstans. Förutom en orm låter det som om ni har härliga dagar där ute.
Förstår precis. Framför värmländska skrivarstugan har grannen sedan ett antal år parkerat ett lass betongbalkar, i utkanten av sin lilla avstjälpningstomtsnutt, där även rostiga harvar är med och trängs. Nu har naturen börjat ta över och grön kvickrot och annat ogräs besegrar långsamt det gråa. I sommar sätts dödsstöten in när jag hoppas att ett gäng frodiga fläderbuskar ska hinna inhandlas och planteras. En naturens planerade och planterade hämnd.
Härligt att du tar naturen till hjälp för att hämnas Victor! Men vad gör man när hasseln och alla annan växtlighet som inte klipps tar ens utsikt? Man struntar i det helt enkelt, tar en sväng ner till sjön och bestämmer sig för att älska hasselhäcken, alltid retar det någon grannorm!
Jo Eva, vi har det bra på sommarön! Jag vänjer sakta in mig vid ett sommarliv.
Eva, kan du inte bjuda in några grannar, inklusive ormen, på en maffig sommarfika på din veranda? Då märker ju alla hur ännu härligare det skulle vara om du slapp hasselsnåret. Vem vet, det kanske gör verkan?
I går kom en av grannarna förbi för att se hur mycket mer insyn vi skulle få om han tog bort ett träd från sin egen tomt. Han var ingen orm...
Annika, du har så rätt, men jag har fösökt utan framgång. Med grannen på andra sidan är det helt okomplicerat, han fick fälla några av mina träd som skugade hans tomt, vi har öppen komunikation om sånt - men men... Fast jag ser det som en nyttig träning i konsten att se något positivt i det som inte är så kul. De får bli sommaren då jag lärde mig älska granens höga hasselhäck... Älskar jag den bara tillräckligt mycket klipper han den nog.
Skicka en kommentar