Ibland tar de praktiska problemen över tillvaron. Det kom en blixt ur den gamla spisen, efter blixten var den död. Vi bytte proppar och den gick en dag till på halvfart. Idag fungerade bara ugnen. Vad gör man om man bor på en ö, är opraktisk och saknar bil och båt?
Vi drog ut spisen och blev inte klokare. Vi vågar absout inte pilla på kontaksakerna som sitter där. Och om man ska köpa en ny, vad ska man tänka på? Snälla grannar ställer upp med goda råd, vi får låna bil och fyrhjuling - ändå känner vi oss så hjälplösa.
Jag gillar inte alls att känna mig handfallen, men det är jag nu. En handfallen kvinna med död spis!
8 kommentarer:
Förstår precis känslan Eva! Inte heller någon lustfylld pryl att betala för. Har inga goda råd att ge dig, men såg att någon gett dig tips på FB om att tänka på om det ska vara tre fas eller en fas - vad nu det betyder?!
Ja, tyvärr är det bara att ta fram plånboken och blunda. När det är händer sådana där saker brukar jag ta det steg för steg, och inte allt på en gång. Det värsta kan vara att hitta den där plånboken avsedd för oförutsedda händelser, tycker jag. Men jag är också en sådan konstig människa att jag kan tycka det är kul att anta utmaningar. En vinter bodde vi i en barack när huset på den gård jag arbetade som hästtränare några år på 80-talet byggdes upp efter en brand. Det var en av de värsta kalla vintrarna och ibland var vi både infrusna, låset totalt fruset i dörren, och insnöade, dörren gick inte att få upp. Det tyckte jag var spännande för då fick vi, klättra ut genom fönstret:-) Det mindre roliga var att jeansen (från knäna och neråt)som varit blöta av snö när jag tagit av dem på kvällen stod frusna och stenhårda och väntade på mig i gryningen, för att baracken var så kall.
Det där med faserna har gjort mig helt strömlös en gång. El är för proffs säger min J. Det tar han inte i.
Hoppas det finns en proffsig elman i närheten.
Jenny, ord som propp, watt,ampere, enfas och trefas gör mig så väldigt trött! Det finns ord jag skyggar för, alla elord till exempel!
Jane: Vilken otroligt underbar historia. Jag känner då att jag inte sitter i sjön (fast ett av problemen är att jag gör det med fraktproblem till ö). Igår när vi skulle laga middag och kom på att vi kunde grilla i stället så skrattade vi bara när vi insåg att kolet var slut. Jag tror steg-för stegmetoden är bra så nu ska jag leta reservplånboken, har samma problem som du med att hitta den!
Eva, jag är livrädd för att röra elsaker så nu letar jag efter öns tyvärr extremt upptagne men mycket skicklige el-Micke!
Känner igen mig i det du skriver. Vanmakt är ordet! Du får gärna komma upp till mig och låna spis och ugn om du inte har någon på närmare håll. Det här är en av det negativa med att bo på en ö... men mest är det ju bra! Är du hjälpt av att låna hem vår micro?
Kram Lena
Lena! Vad gullig du är. Det bästa med en ö är att nästan alla är hjälpsamma eftersom vi har samma ö-problem!
Förstår precis hur du känner dig. Hade precis samma känsla häromdagen när hundarna åt upp den förberedda middagen, vilket jag upptäckte precis när gästerna körde in genom grinden. Nu bor jag inte på en öde ö, men mitt ute på landet med långt till affärer. Det blev pytti-i-panna på rester. Men det är ju inte ens något du kan göra. Hoppas att det löser sig för dig. Kram Kim
Mitt ex kunde detta med el och det var väldigt praktiskt! Det enda jag kan är att bygga ihop sladdar och kontakter, så nu måste vi anlita experthjälp.
Jag tycker det låter som om det är en säkring i själva spisen som gått. Kanske var den överbelastad, kanske var den gammal. Har du tur behövs det bara en ny säkring och inte en ny spis.
Skicka en kommentar