Första gången jag kom till Indien var på en författaresa för några år sedan. Vi åkte runt en månad i buss, ett gäng svenska författare ledda av den eminente Zac O´Yeah. Efter en vecka ville jag bara hem, det var för mycket folk, för smutsligt, för främmande. Sedan gick det över och jag blev fascinerad av alla ljud, alla färger, jag som ofta är klädd i blått började köpa orange skjortor och sjalar. Och jag fick så många härliga indikska vänner. Vårt författarprojekt fortsatte efter den resan. Det vill jag nog berätta mer om sen för det var en omtumlande och spännade uplevelse som på något sätt bara fortsätter.Här är jag mitt i Calcutta - en så omtumlande och oförglömlig stad, mångfacetterad, på många sätt i fritt förfall, ändå otrolig. Helen och jag var där för att reka för vårt författarseminarium i Calangute.
Strax efter det att vi tagit denna bild fikade vi på ett legendariskt Coffe House på denna välkända gata, College Street, med böcker överallt. Men där var det loppor i stolen Zac satte sig på - han var tvungen att rusa till hotellet, slita av sig kläderna och duscha men han blev helt loppbiten där bak - Helen och jag klarade oss och fick ett gott skratt. Förlåt Zac - men du såg så rolig ut!
2 kommentarer:
Jag skulle vilja uppleva Indien - på riktigt. Jag har varit några dagar, eller om det var en vecka, i Bombay på mellanlandning, men fick naturligtvis inget grepp om landet eller livet där på så kort tid.
Att resa i en månad måste innebära att du sett både storstäder och landsort, och mött de människor som lever där. Och loppor då!
Spännande! Skriv mer när du vill och har tid.
Åh, jag vill också resa till Indien. Ser fram emot en längre berättelse om din Indienresa. Tråkigt med loppbetten! Kram Kim
Skicka en kommentar