Jag gräver i min fotolåda och vad hittar jag om inte en bild från den första gången jag intervjuade Olof Palme. Det var för tidningen Aktuellt i Politiken, någon gång 1971 tror jag. Jag fick åka till Gävle, där träffades vi och åkte tåg tillbaka till Stockholm medan vi pratade.
Det var en utmaning att göra en intervju med Olof Palme. Han pratade fort, engagerat. Svarade med intensitet och energi på frågorna, Det gällde att hänga med. Jag har aldrig känt att en bandspelare varit så viktig som just då när jag gjorde intervjuer med Olof Palme, det gick bara inte att hinna med att skriva, man måste vara med totalt, Lyssna och vara beredd med följdfrågor. Vilken politiker han var.
Dessutom var han ödmjuk, och sympatisk och jag beundrade så hans brinnande engagemeng mot USAs orättfärdiga krig i Vietnam.
I dagens valrörelse är det så uppenbart för mig hur mycket jag saknar Olof Palme. En unik politiker med visioner och engagemang.
4 kommentarer:
Vad spännande att få höra om dina intryck från din första intervju med Olof Palme. Och det är en fin bild. Tänk om vi kunde få möta en politiker idag som brinner för sina åsikter. Men som en statsvetare sakta påpekade i radion Idag är vi inte intresserade av att våra politiker skapar konflikter. Det är inte comme-il faut.
Intressant att läsa! Och du har en så snygg portfölj:-). Tänk de hade man ju också förr, jag köpte två jättesnygga i Paris i läder, en i svart och en i bordeaux på 80-talet, har sparat dem. Var lite utanför ämnet;-) men nåt jag la märke till direkt på fotot. Och Palme var en intressant politiker, vet inte om det finns någon med det engagemanget idag, fast det kan ju finnas.
Eva: Visst är bilden fin. Så länge jag haft den. Allt var så annorlunda då, vänligare. Kontakten med politiker var lättare, jag kunde bara ringa och lätt få kontakt- vilken chock jag fick när jag flyttade till Paris och insåg det enorma avstånd man måste forcera med diverse list för att få intervjuer!
Monica: vad roligt att du ser min fina väska, jag ser min virkade jacka som jag slängt över armen, en massa små öglevirkade lappar i olika bruna toner som jag gjort och tyckte var så tuff. Märkligt så få klädesplagg jag hade då, jag minns allting och hela min garderob då skulle rymmas i ett hörn av min klädkammare idag. Nu gjorde jag också en utvikning!
buy klonopin buy klonopin uk - klonopin withdrawal uk
Skicka en kommentar