Jag lånar ett facebookinlägg av Ellen för att beskriva vår underbara kulturkväll igår:
"väljer bort klubblivet för arabisk poesi, akrobatisk poesi, djup soul, och GRYM flamenco - lördagskabaret i Kärrtorp!"
Jag tänker på all denna entusiastiska kultur som äger rum, inga pengar får de på teatern i Kärrtorp från de njugga borgerliga kulturpolitikerna men attans vilken härlig kultur de bjuder in till. Som igår. Det var kabaret på Teater Reflex, dukat på scenen, underbara artister, publik i alla åldrar. Poesiuppläsning av skådespelare från Syrien, underbar repkonstpoesi - tänk vad det säger oss när en kvinna upphäver tyngdlagen och gör konster i ett enda hängande rep mitt i teatersalongen där vi satt på scenen vid små bord. Mig säger det att allt är möjligt, tillsammans upphäver vi tyngdlagen. Sedan Ellen Pontaras fantastiska flamencosång med Soma Catomeris på gitarr. Jag greps av en obändig lust att börja dansa flamenco. Marieme Niangs egna sånger så vackert framförda med stor känsla, sedan ett soulband som fick taket att lyfta och alla att dansa.
4 kommentarer:
Vilken kulturlycka! Massor med glädje och engagemang. Som en värmande vårsol i nyvintern.
Tänk vad kultur betyder mycket. Nya intryck, vilja att prova på nytt, glädje och många gånger en känsla av kärlek!
Eva och Monika! Kulturlycka är ordet, jag tror ni skulle ha älskat att vara där och ni skulle helt säkert också ha dansat!
Det låter härligt! Och så spännande!
Skicka en kommentar