– Milton, vad tycker du om Paddington-filmen?
– Bra. Men väldigt läskig
– Vad är läskigt?
– Den onda kvinnan, viskar Milton och vill inte ens minnas henne.
– Varför är hon läskig?
– Hon försöker ta Paddington och sätta honom i en bur
– Vad var bra i filmen?
– Att han blev räddad. Och att han fick en snäll familj
– Nu har du sett filmen en gång, vill du se den en gång till?
– När jag har blivit 8 år.
– Tycker du femåringar ska se filmen?
– Naej vi såg den ju när jag blev fem och då var den för läskig

Milton uppfattade, genom att vi stannade, att hon fick ett straff och inte lyckades med sin onda plan och framför allt att den lille flyktingen undan vulkanens fasor, den föräldralöse Paddington fick ett gott hem i London.
Säkert en underbar film för barn som är från sju år, det är åldersgränsen egentligen. Jag såg flera små barn på föreställningen som likt Milton hoppade upp i knät på medföljande vuxen.
4 kommentarer:
Tack Milton för din "braiga" rescension! Vi väntar nog med att se filmen jag och Elsa Dolly!
Margareta, tror det är ett bra beslut att vänta lite! Milton är riktigt livrädd för den där onda kvinnan som han kallar henne.
Underbar rescension! Tack Milton och Eva! Jag skulle nog också behöva ett knä att krypa upp i men det får bli en kudde framför huvudet i stället. Det kör jag ofta med!
Tack Anna! I vår familj kör vi också med kuddknepet. Väldigt bra. Dessutom säger mina döttrar allt som oftast: Mamma, du ska nog inte titta nu!
Skicka en kommentar