Ska vi byta boktips med varandra?

Stackars lilla försummade blogg!
Jag har arbetat som en liten galning med en massa annat skrivande. Men nu är det semester och jag har laddat upp med en hel hög böcker som jag gärna vill skriva om, ja tipsa om. Så ge inte upp om mig, snart kommer det blogginlägg som inte bara handlar om mina böcker utan jag blickar ut över världen och ger er mina boktips.
Det finns så många bra böcker och det är kul om vi delar idéer om sommarläsning med varandra?
Ja, jag lovar, jag kommer igen!

Sveket och Sammansvärjningen - spännande som Hungerspelen

 

Sommarläsning, ljuvligt ord. Man samlar på sig böcker att läsa på ön, i den nya hammocken kanske?
Startsträckan för utflyttning har varit lång i år så jag har redan kastat mig över det jag skulle läsa där.

Två fantastiska böcker som jag varmt rekommenderar i synnerhet till alla som liksom jag älskar dystopiska framtidsskildringar gärna med stark kvinnlig huvudperson. Tänk Hungerspelen så förstår ni. Något liknande har jag varit på jakt efter.
Så hittade jag Opals utgivning av Ursula Poznanski, hade aldrig hört talas om henne men det lät intressant med Sveket. Tjock är den också. 432 sidor. Och så bra!
Sex lyckade studenter  lever i den perfekta världen, så fin och rättvis. De som lever utanför är vilda och brutala, de lever bland spillrorna av det som en gång var vår nutida värld.  Men under glaskupolerna råder ordning. Tror de. Ända tills  de blir utkastade och svikna, riskerar döden. På flykt utan att veta varför. Det finns ingen de kan lita på. Kanske kan de inte ens lita på varandra.
Ria, huvudpersonen, får ompröva hela sin värld.
Det är välskrivet, spännande, dramatiskt.
Jag kan inte sluta läsa. Jag läser tills ögonen faller ihop, läser tills boken tar slut. Rusar till bokhandeln och köper fortsättningen Sammansvärjningen, lika outhärdligt spännande.

När det är som mest spännande tar den också slut.
Jag vet inte än när fortsättningen kommer. Snart, hoppas jag, för boken är skriven på tyska, författaren kommer från Österrike så jag kan inte läsa på originalspråket.

På adlibris rekommenderar de böckerna som läsning för åldrarna 12-15.
Jag skulle säga 12-99.
Avskyr åldersrekommendationerna. Har alltid gjort sedan jag blev utkörd från vuxenavdelningen på biblioteket som tioåring. Kan bestämma själv vilken ålder jag för tillfället befinner mig i!

Sarah Waters The Paying guests fängslar med instängdhet, död och passion

Jag har ett ambivalent förhållande till Sarah Waters. Ni vet författaren som skrivit bl a Kyssa sammet, om lesbisk kärlek i det viktorianska England, Nattvakten och Främlingen i huset.
Jag sugs in i hennes romaner och kan inte släppa dem. Det är människoporträtt och miljöer, otroligt väl researchat,  som fascinerar och förbryllar mig.
Ändå har jag varit besviken när jag läst flera av böckerna för jag tycker inte alls att slutet hållit vad bokens början lovat, det har varit märkliga antiklimax, en slags snopen tom känsla.

Så med viss bävan började jag läsa The Paying guests (finns översatt som Hyresgästerna). Jag läste den på engelska, inte helt lätt och jag missade nog många nyanser är jag rädd men jag ville inte vänta. Och jag sögs in i romanen.
Om jag nu sitter och bloggar fyra på morgonen är det för att jag måste läsa ut den.

Den utspelar sig efter första världskriget, 1922, i ett England med nya sätt att leva, nya normer. Nya klassmönster också. Överklassflickan  Frances Wray och hennes mamma måste hitta ett sätt att ha råd att bo kvar i sitt stora hus i ett fint område. Det unga paret Barber flyttar in som "paying gustes" och i Frances frusna liv börjr passionen att spira. Lilian och hon dras till varandra och medan Leonard, hennes man, arbetar utvecklar sig en intensiv och så förbjuden kärlekshistoria mellan de två kvinnorna. Det är passion, det är bråd död, lidelse, sorg.

Boken är på över sexhundra sidor, den är så otroligt detaljrik.  Jag känner hur livet är i det mörka instängda huset där det unga paret släpper in  ett slags ambivalent liv. Mycket händer och jag vill inte avslöja någonting. Ingen spoiler. Men dramatiska händelser gör att detta också är en så detaljrik, infamt spunnen spänningsroman, inte av Vem-gjorde-det-sorten men väl Hur-ska-det-gå.

Sarah Waters skriver nästan som en sociologisk rapport över livet med tydliga klass- och könsgränser som inte får överskridas, men gör det. Ibland blir jag under läsningen utmattad när så mycket redovisas, så många detaljer och tankar är med. I synnerhet i bokens andra del där mycket utspelar sig i en rättssal. Då kroknar jag nästan. Men jag kan inte släppa den.

Och slutet då? Ja denna gång är det ett slut som inte gör mig besviken.

Min sommarläsning: Asli Erdogan

"Man kan inte springa ifrån sitt förflutna, man springer med det", hör jag Asli Erdogan säga i radio. På mitt sommarbord ligger Den mirakulöse mandarinen av Asli Erdogan och väntar på att bli läst. Det är min vän Ulla Lundström som översatt den från turkiska, den är utgiven på Rámus förlag. Jag vill läsa den i lugn och med eftertanke. Idag i programmet Biblioteket, P1 är det en intressant intervju med Asli Erdogan av Anneli Dufva.