Ska vi byta boktips med varandra?

Stackars lilla försummade blogg!
Jag har arbetat som en liten galning med en massa annat skrivande. Men nu är det semester och jag har laddat upp med en hel hög böcker som jag gärna vill skriva om, ja tipsa om. Så ge inte upp om mig, snart kommer det blogginlägg som inte bara handlar om mina böcker utan jag blickar ut över världen och ger er mina boktips.
Det finns så många bra böcker och det är kul om vi delar idéer om sommarläsning med varandra?
Ja, jag lovar, jag kommer igen!

Vill du få perspektiv på vårt liv i vår lilla skyddade vrå av världen?

"Juba - detta kaotiska, oorganiserade,smutsiga, vilda, heta, kalla, torra, drypande ställe med det hemskaste, underbaraste, falskaste, ärligaste, mest motbjudande, vackraste folket. Aldrig har jag varit på en så mångfacetterad plats."

Natalie Gerami älskade att resa, ja så mycket att hon själv organiserade lyxresor till extremt ovanliga destinationer för människor som hade råd. Men alltmer smög sig en känsla på henne att det hon egentligen ville var att göra skillnad i en orättvis värld, att göra en insats. Hon sökte sig till Läkare utan gränser och efter hård utbildning skickades hon som logistiker till södra Sudan. Om tiden där har hon skrivit en fängslande bok. Uppdrag Sudan Min tid med Läkare utan gränser.

Hon landade i en miljö som låter fasansfull och kastades in i omöjliga arbeten med att laga pumpar, generatorer, organisera kontor som drevs av maktfullkomliga chefer som ansåg att det var helt fel med kvinnor där. Hon hade som anställda män från Sudan som hon fick kämpa med att vinna respekt ifrån. Till slut kom de fram till att hon var nog varken kvinna eller man - så som hon var är ingen kvinna. Men hon vann respekt och vänskap. Hon berättar om fullständigt omöjliga vaccinationsuppdrag av tiotusentals barn som annars dör i mässling. Hur politiska strider, korruption slår sönder mödosamt hårt planerade uppdrag som verkar ofattbart omöjliga.

Till slut tvingades hon resa hem efter en skada i handen. Det är märkligt hur jag under läsningen följer med på hennes resa och förstår hur hon kan längta tillbaka till detta land som beskrivs som en slags helvetets förgård. Hon tvingas ifrågasätta sina egna värderingar om vad som är viktigt i livet och får nya vänner.
Jag dras in i boken, det känns nästan fysiskt plågsamt i min kropp att läsa den. Men så viktigt och insiktsfullt.
Ett lästips en dag då kanske känner att du har det jobbigt men ändå bra och vill få perspektiv på ditt liv?

Stark romandebut om att räcka till

Idag ska ni få ett bra lästips av mig. En bok som är både spännande, underhållande och samtidigt säger mycket om Sverige idag. Den är skriven av journalisten och s-politikern Jenny Åkervall och är hennes debut.
Hon tar oss med in i de maktens boningar hon själv känner väl till efter att ha arbetat nära bland andra Mona Sahlin. Hon skildrar en politik i kris under en borgerlig regering. Jag tror inte det är så mycket annorlunda under en s-regering.
I centrum psykiatern Anna och pressekreteraren Emre som arbetar nära den borgerlige statsministern.
Anna, hårt pressad av duktighetskrav, jobb, kärlek, barn, den livssituation jag känner väl till själv. Här skildrad så att jag får brännsår i själen igen av de minnen av stress och vanmakt de väcker.
Och så Emre då, som gör en slags karriär, men på bekostnad av det han själv vill och tror på innerst inne.

Det är en  thrillerintrig inbakad i boken men det viktiga är faktiskt skildringarna av arbetsliv och privatliv, av maktens villkor och av krav som hotar spränga människor. 
Hur ska man räcka till. Det är grundfrågan i boken för mig, hur räcker man till, hur orkar man leva så att man inte sviker sina ideal och inte heller sina nära?
Läs Jag tjänar inte. Ni släpper inte den boken förrän ni läst sista sidan.

Vilka böcker ska jag läsa i Rom?

Vilka böcker packar jag ner i väskan för Romresan? Bok nummer ett blir min vän Jane Moréns nya diktsamling Ansiktet i händerna som jag så ser fram emot att läsa. Av min vän har jag fått Rilkes Duinoelegier i fin nyöversättning av Camilla Hammarström, jag tror den passar att avnjutas med gott rött vin i Rom.
Jag längtar efter en bra thriller att läsa eftersom jag ibland är orolig när jag flyger? Några tips?

Vad signalerar romangestalternas kläder?

Dagens nyheter är en tidning jag nästan gett upp om. Igår fick jag min känsla av att tidningen görs för singlar i Stockholms innerstad ytterligare förstärkt när man ägnade tre sidor åt var man kan gå på AW på Stockholms innerstadskrogar. Räck upp handen alla ni som är intresserade! Men eftersom jag är så missnöjd med DN (utom med Croneman) kanske jag ska tipsa också om när något är häpnadsväckande intressant?
Idag var det en sådan artikel som generöst fick breda ut sig över tre sidor med spännande innehåll.  Sara Danius skriver en essä under rubriken Romanens röda tråd om  hur några franska 1800-talsförfattare är de första som på allvar börjar skildra hur den moderna människan uttrycker sig genom kläder och mode i sina romaner: "Stendhal, Balzac, Proust. Tre garderobsvärldar, tre bildningsromaner, tre begärsberättelser," skriver hon om.
Det är alldeles fascinerande. Jag älskade detaljrikedomen i Balzacs romaner som Pappa Goriot och Kusin Bette - vilken suverän skildrare av fransk borgerlighet. Proust har jag ju aldrig kommit längre än till första boken (men vänta bara någon sommar blir det av!). Stendhal läste jag förstås när jag studerade franska.

Kläder är något jag grubblar mycket på när jag själv skriver, hur är de klädda mina romangestalter, vad signalerar valet av kläder?

Alla de tankarna får näring av denna utomordentligt välskrivna och intressanta artikel!

"Stjäl" gärna våra böcker, lär er hur flickor funderar, fungerar och reagerar

"Min man stjäl mina böcker", skojar bloggkompisen Annika och jag tänker vad bra om våra män vill läsa de romaner vi läser. Nu var det Anna Gavalda. På de lektioner i åttan-nian vi ofta har som författare får jag ibland frågan om jag "bara skriver om tjejer?" från killar i klassen. Jag brukar då ta chansen att prata om hur bra det vore för dem att läsa just många romaner med kvinnliga huvudpersoner. Ni måste ju förstå vilka insikter ni får på det sättet i hur flickor/kvinnor tänker, säger jag: 

"Ta chansen och lär er mer om hur flickor fungerar, funderar och reagerar. Ni kommer att bli hur populära som helst, det är rena kursen i att bli den kille tjejerna vill ha att läsa de många böcker som finns med kvinnliga huvudpersoner. De böcker tjejerna läser."

Då skrattar killarna generat.
Men det är ju tyvärr ett fenomen idag att flickor gärna läser böcker med även manliga huvudpersoner medan alltför många män, killar inte gör det utan väljer böcker av manliga författare med manliga huvudpersoner.
Så var glad att T. tar din böcker Annika!

Djupt försjunken i Mian Lodalens nya allåldersbok

Om jag känns lite frånvarande beror det på att jag är djupt försjunken i Mian Lodalens nya självbiografiska bok Tiger om en flickas uppväxt i en liten småländsk stad där homosexualitet var något otroligt främmande och skambelagt på 70-talet. Den är välskriven, rolig, berörande så jag måste nog fortsätta läsa. Bara ett kapitel till... som man vädjade till sina föräldrar. Mer om boken sen.
Lustigt hur vissa böcker om ungdomar, som denna, stoppas in i facket vuxenbok. En allåldersbok är det precis som många ungdomsböcker som stoppas in i ungdomsboksgenren och därför aldrig blir lästa av vuxna. Som till exempel mina Gabrielle-böcker på Opal när jag tänker efter, Frusna ögonblick och Du är väl glad, Gabrielle skulle kunna läsas av många vuxna .

Läsväder på ön medan åskan gick och syrenerna blommade

Det regnar och åskar över ön idag. Läsväder med andra ord. Kort läsrapport: ML läser Sofi Oksanens Utrensning, en av mina favoritböcker i år. Emil läser Denise Mina. Jag vet att många lovordar henne men jag har inte fastnat i hennes böcker. Idag fanns dock hela Garnet Hill-trilogin i vårt bryggbibliotek (där vi ställer böcker vi läst ut och sedan sprider till andra öbor). Han bläddrade först förstrött men fastnade snabbt. Själv blev jag totalt uttråkad av Himlen i Bay City av Cathrine Mavriakis. Någon som läst den? Den började lite intressant - men början ledde mig ingenstans och jag somnade medan åskan gick och boken föll ur min hand.

Klimatreportage som gör mig klokare - läs det!

Svenska dagbladet hade idag en suverän artikel om hur klimatförändringrna konkret drabbar ett land som Vietnam. Ett genomarbetat kunnigt reportage med fina bilder. Rekommenderas livligt! Svenskan har ofta väldigt bra genomarbetade reportage.
Jag såg ju själv spåren av tyfonen Ketsanas härjningar i trakten kring Da Nang, vattnet vällde in över hus och gator. När jag var där var det bara smärre översvämningar på gatorna i Hoi An, som på bilden.

Klimtfrågan är känsligt för framgångssagan Vietnam, skriver Susanna Baltscheffsky. Hon berättar också att Vietnams fattigdomsbekämpning saknar motstycke. Andelen som lever i extrem fattigdom har på femton år sjunkit från 58 till 16 procent. Jag kan själv märka hur välståndet stigit och andelen fattiga barn på gatorna sjunkit märkbart under de 20 år jag besökt landet.

Men det behövs fortfarande bistånd för att fortsätta utvecklingen. Självklart har den borgerliga regeringen börjat dra bort stödet till just Vietnam, en stenhård politisk urdum markering. Vad de sitter fast i sina gamla reaktionäravärderingar, denna regering som inte innehåller någon som stod på barrikaderna mot USA.s ondskefulla krig mot ett av världens fattigaste länder. Tvärtom. Carl Bildt till exempel, han var en riktigt reaktionär studentpolitiker på sextio-sjuttiotalet.

Läs reportaget! (Och res till Vietnam!)