Sardin på söder, ett favoritställe

Jag är inte bara på ön utan understundom också på mitt kära Söder. Eftersom jag idag var ovanligt hängig muntrade vi upp oss med trevliga kvarterskrogen Sardin. En av mina favoriter.
Pytteliten som namnet antyder, men i kväll kunde man sitta ute och njuta av ställets otroligt goda små tapasrätter och härliga viner från en genomtänkt vinlista. Vännen Annika Estassy fruktade efter mitt förra inlägg att jag ätit för litet choklad så desserten blev en urgod chokladkräm med olivlja och havsalt. Mums säger jag bara.
Tapasrätterna var bland annat perfekt sparris med mandelpesto, baconrullade dadlar, getost, fantastisk lax. Allt i små hanterliga portioner och allt vällagat.
Bra stämning är det där också.
Ett riktigt bra ställe dit jag tycker Annika ska med T en kväll!

På Garbos Café på söder en solig vårdag

Det är faktiskt vår och som varje vår känner jag: Hur har vi stått ut med kylan, isen, snön, mörkret? Och jag tänker på hur krafterna återvänder. Lusten, viljan att göra saker. Hur klarar vi av detta mörker i vårt land, det undrar jag.
Igår var gatorna sopade, vi vandrade runt på söder, fina vännen E och jag, alla uteserveringar vid Nytorget var överfulla. Vi hamnade på  favoriten Garbos Café - hemtrevligt, gott och avspänt -  vid Greta Garbos torg och åt hembakade scones till ett ljuvligt Afternoon Tea. Och solen sken över oss. Det är i alla enkelhet helt ljuvligt.

Rödblommig i snöstormen

Men det är galet idag  i Stockholm! Snön vräker ner, gatorna är fyllda av drivor, bussarna går inte. Jag strävade hem genom stora snöhögar. Jag borde vara sur och arg men jag skrattade hela vägen hem. Det var riktig snö att gå i, inte stockholmsis och blask. Snö som hemma i Sundsvall. Jag halkade inte nervöst omkring som jag brukar göra på ishala gator i Stockholm. Jag gick med stadiga snösteg och kom hem och såg ut ungefär så här med rinnande maskara och röda kinder. Sedan kastade jag mig i ett doftande hett bad. Nu sitter jag i stora morgonrocken Ellen tog hem från Dubai och bara trivs.
Hur mår du?
Kolla så fint det ser ut i och utanför mitt fönster. och beundra mitt fantastiska Ödesträd. De blommar bara i glada hem sägs det :)
Och kolla hörnet Bondegatan-Södermannagatan.

Inbäddad i snö

Jag känner mig som ett barn i Sundsvall idag när jag pulsar genom snön. Inte helt dum känsla faktiskt mot alla odds. Men på String  hade de försovit sig eller fastnat i snökaos, de hade inte öppnat. Jag vandrade vidare på Bondegatan till Louie Louie, ett väldigt mysigt fik med perfekta platser att kura ihop med sin Mac. Nu sitter vi här, vännen J och jag, med varsin dator och skriver och pratar. Väldigt härligt är det med dessa fria arbetstider på café, så mycket bättre än en fast arbetsplats. Och utanför fönstret faller snön med tjocka vita flingor. Jag får hemkänsla, det är trivsamt. Jag är inbäddad.