Erling och jag har haft en lång diskussion om förnamn. Han går i fyran och är bra uppdaterad på vilka namn det är som gäller. Helt nya slags namn, inte som när mina barn gick i fyran precis. Erling har konstaerat att Viggo är ett namn som hans lärare gillar att döpa barnen till. Viggo eller Lukas. Jag luskade lite i andra namn som varit helt otänkbara på mina barns tid. Fanns det någon ... Gösta t ex. Gösta hette min pappa. Jodå, det fanns flera Gösta. En Folke också. En Isidor känner han också. I varje klass finns det flera Simon. Vi hann inte till flicknamnen idag.
Visst är det härligt? Generationer tillbaka sprang en liten Gösta omkring på sågverken i Sundsvall. Då var det ett vanligt pojknamn som inte funnits sedan på så länge - och nu dyker det upp små Gösta igen, hundra år eller så senare.
/Gösta står trea från höger längst fram 1920 kanske?/
3 kommentarer:
Fiint! Tar du med lite kort till swedenmarkska sommarträffen?
Klart vi ska ha alla kort vi kan med oss till släktträffen! Visst är den fin, den här bilden.
Namn är roligt. Jag tror att namnen beror lite på var man bor också. Jag bor i en liten kommun i Västmanland, och här kan man se att "trendnamn" som Viggo och Nova är relativt populära, men även "-70-talsnamn" som Niklas, Johan, Therése, Johanna och Magnus är väldigt vanliga.
Jag minns när jag gick i grundskolan, i 7 kanske, så hade vi en särklass på skolan med en kille som hette Gösta. Gösta var väldigt speciell och kom att ligga mig varmt om hjärtat, men innan jag lärde känna honom tyckte jag att det var ett riktigt "töntigt" namn. Hur kunde man döpa sitt stackars barn till det? ;) Min uppfattning om namnet ändrades såklart när jag lärde känna Gösta, och idag får jag en varm känsla i kroppen av att höra namnet.
Kram
/Ango
Skicka en kommentar