fredag 23 oktober 2009

Nä, cocacolakulturen har ingen chans

När jag var barn var Coke en förbjuden dryck, det var en del i min pappas privata antiimperialistiska kamp mot USA. Jag suckade då men det har nog präglat mig.
I Vietnam 89 var jag sorgsen över att se fd FNL-soldater sälja Coke i en låda på magen när de visade tunnlarna jag skrivit om förut. där FNL under de marikanska baserna i tunnlar fortsatte den underjordiska kampen för frihet.
Nu läser jag att Coke, som redan finns överallt i Vietnam, ska lanseras ännu mer. Det är den statliga tidningen som berättar om det utan minsta reservation, det är bara bra, det skulle till och med bidra till att stärka Vietnams kulinariska traditioner. En suck undslipper mig! Jag vill inte att USA ska vinna så här. Att den kulturen ska välla in i landet med dess värderingar om att allt kan köpas.
Men trots sucken är jag lugn ändå. Har vietnameserna överlevt kinesisk ockupation, kastat ut fransmännen /ni vet att de besegrade fransmännens ointagliga ställe i Dien Bien Phu genom att föra vapen på cyklar genom ogenomträngiga områden/ och sedan klarat av det amerikanska kriget och byggt upp landet igen - ja då ska det mycket till för att ta knäcken på det som i grunden är den vietnamesiska kulturen.

3 kommentarer:

Granne med potatisodlaren sa...

I fukten är det säkert bra med en coke som tar bort rosten från cykeln om inte annat. Skämt åsido. För USA är det viktigt att varor från det stora landet i väster finns överallt. Både din pappa och min far kämpade för inget. Jag drack min första cola när jag blev myndig. När drack du din?
Ps tack än en gång för fina ögonblick från din resa.

Jenny L sa...

Jag hoppas du har rätt Eva - att amerikanerna inte lyckas ta knäcken på den vietnamesiska kulturen. Här i Sverige har de ju lyckats rätt så bra - här finns Coke- och McDonaldskulturen överallt numera.
Precis som din pappa förde min mamma också en antiimperialistisk kamp mot Coca-Cola på 70-talet. Så den läsken var strikt förbjuden hemma hos oss. Kanske är det därför jag inte gillar Cola i dag.

www.evaswedenmark.blogspot.se sa...

Tack Eva, jag blir så glad att du läser och kommenterar så kul! Minns inte när jag drack den första, kan ha varit i Grenoble i sextonårsåldern, med is och citron, kände mig väldigt kontinental!

Jenny det är ett svårt krig att föra mot den lömska cocacolakulturen, men vietnameserna är ett tålmodigt och envist släkte som tror på sin kultur,så jag hyser hopp! Klart att Monica deltog i kampen!