Ibland känner jag mig mindre ensam då. Men det viktiga är ju framför allt de röster som når mig, det som jag skrev om tidigare, ett nät av kloka läsare där vi hittat varandra, läser, uppmuntrar, stöttar varandra. Det är nästan lite magiskt! Inflytande och siffror är ju ändå bara ett litet "vid sidan om skoj". Lite grädde på moset, men det viktiga är innehållet i alla de kloka bloggar jag följer. Inflytande eller ej, det är ändå bara en slags fiktion och siffror är bara siffror. Men era röster är verklighet, ni som kommenterar. Nog blev jag förvånad när någon sa till mig: "Du har fuskat med din statistik va, satt räknaren på en hög siffra innan du började?" Uppriktigt sagt hade jag inte ens en aning om att man kunde det, men framför allt: Varför? Skulle man vilja lura sig själv, för det vore ju det man försökte göra då? Kommentaren gjorde mig bestört. Nu är det morgon och snö på marken. Idag hämtar vi Flickan i medaljongen, nytryckt i liten upplaga, bara en siffra det med. Jag är glad att den finns igen, mera om det sen idag!
8 kommentarer:
Jag håller helt med, det är kontakten med dig och alla andra som är den stora behållningen. Men att sätta besöksräknaren på annat än 0 när den börjar räkna är för mig helt obegripligt. Varför vill man det?! Kanske intressant för dem som har annonser?
Ja, det är ju de man får kontakt med som förgyller ens bloggskrivande. Jag tycker det är helt fantastiskt det här, att liksom lära känna nya människor genom bloggandet. Jag har en besöksräknare placerad längst ner i min blogg, den ser jag sällan på, men den finns där. Jag har ocksåm kollat: Min blogg är mindre viktig än 66 % av andra bloggar, men jag tycker det låter bra. Den skulle alltså vara mer inflytelserik än 34 % av de andra, det tycker jag låter riktigt bra. Dessutom fungerar bloggen som en repetitionslokal för skrivande för mig, att skriva för byrålådan är lätt, dit kan vad som helst langas ner, men bloggen kräver mer och gör att jag jobbar med med det jag skriver. I helgen till exempel har jag skrivit på en dikt i tre delar som jag har i utkastet. Kommer kanske inte ens att publicera den på bloggen på länge, men drivkraften att läsarna finns därute gör att jag putsar och putsar och putsar.
Du har alldeles rätt. Samtalet mellan oss, vi som lever under helt olika förhållanden, men med intresse för litteratur, samhälle och livet har huvudrollen. Det är det som är spännande varje dag.
Räknaren...hur viktig är den?
Vilken morgon förresten: gå och hämta en nytryckt bok! Roligt!
Jag tittade också in på den sidan, vet inte om jag kan tro på den men lite kul ändå. Många verkar läsa bloggen men få kommenterar. Viktigast tycker även jag det är att ha sina samtal med bloggvännerna, ni är alla så fina. Det känns så viktigt när man är ensamarbetande som jag. En morgonrunda för att hälsa på och se hur dagen är hos er. Grattis till nytryckningen!
Hallå vänner! Visst är det så, vi är rörande överens. Har ni inga blogginlägg saknar jag er. Jag har precis som Eva som morgonvana innan jag börjar arbeta i min ensamhet att titta in på bloggen för ett litet morgonsamtal.
Ursäkta, men vad var det för idiot som gav en sån kommentar, om att du skulle ha fuskat. Jag förstår att det gjorde dig bestört. Det låter som den klassiska nålstickartypen, en typ som inte står särskilt högt i kurs hos mig.
Ps. Kul med återutgivningen av boken förresten! Ska läsa dina andra inlägg om det.
Jenny, ja inte vill man ha nålstick! Det var ledsamt. Kram!
Skicka en kommentar