Ser att man senast idag ska vara med och besvara
Mymlans bloggtema om viktiga böcker i ens liv. Frågan är egentligen omöjlig med tanke på allt man läst och hur böckerna betytt så olika vid olika perioder i livet. Men helt klart är det inga filosofiska verk som jag först tänker på utan helt andra böcker.
1.
Nils Karlsson Pyssling av Astrid Lindgren. Utan att jag riktigt förstod varför så älskade och älskar jag de sagorna. Kanske för att de talade till ett fantasifullt barn som kunde känna sig rädd och ensam trots närheten av en familj?
2.
Kastrullresan och
Nu seglar Pip-Larssons. Det finns en så härlig frihetskänsla, syskonkärlek och familjesammanhållning i de här underbara böckerna, jag ville bara vara med, jag ville heta Desideria. De böckerna präglade mig så (och Maria också) att vi sedan skrev de moderna varianterna av dem:
Papparesan och
Till havs med Black Bird.
3.
Borta med vinden (mitt sönderlästa ex på bilden) Slog knockout på mig vid ungefär elva års ålder och var mitt ständiga läsprojekt under de kommande fem åren, det vill säga jag läste den oavbrutet. Jag älskade den. Jag ville vara Scarlett O´Hara. Det värsta är att den präglade mig så hårt att jag tror att jag fortfarande letar Rhett Butler. Han måste ju finnas. Eller? Hennes valspråk är mitt:
I morgon är åter en dag.
8 kommentarer:
Min favorit bok när jag var ca 7 år var Nöff Nöff och hans vänner, handlade om en flicka ,en apa och en gris. Jag levde mig in i flickans äventyr med djuren. Älskade att läsa böcker så fort jag lärt mig läsa och julen när jag fyllt sju år fick jag 7 böcker i julklapp. Vilken lycka!
Eva S
Boken Nils Karlsson Pyssling slår ut allt. Berättelser som Allra käraste syster eller Skymningslandet... de har ett sånt skimmer över sig. Jag tror att den boken bidrog stort till mitt läsintresse.
Eva: Barndomsläsandet betyder otroligt mycket, det tror jag verkligen!
Maria: Samma favorit som jag. Den boken är både skimrande och spännande.
Försöker komma ihåg vad jag tyckte om att läsa när jag började vid 6 års ålder, men kan inte komma ihåg det riktigt! Pippi Långstrump var i alla fall en favorit.
Sen blev det alla Lotta-böcker av Merri Vik och givetvis också alla Kulla-Gulla-böcker.
Och vid 15 års ålder sträckläsning av Borta med vinden.
Visst måste han finnas, vår käre Rhett Butler! Och valspråket är så klockrent. Du och jag Eva, igen! :)
Nils Karlsson Pyssling var magisk för mig också. Och en bok som jag av någon anledning bara har en dansk titel på (mysko!): Palle är allene i hele verden. Jag har aldrig sett den sedan, men det kanske är fler som känner till den?
Kastrullresan fick jag inte höra som barn. Men den snurrade åter och åter i bilens kassettbandspelare för barnen när de var små. De sagorna kan bli lika magiska som de man själv lyssnar på som barn, tycker jag.
Peter! Du måste ju försöka hitta den barndomsboken. Fast ibland vågar man inte för att man är rädd för besvikelsen. Jag läser nästan aldrig om Inga rövare finns i huset för att jag vill minnas min mammas röst och den skräck jag kände över hur spännande den sagan var.
Kastrullkresan är och förblir en underbar allåldersbok - vet du att Maria och jag till och med staterade i teveinspelningen (vi syns knappt!) för att vi tyckte så mycket om den berättelsen
Aha, det var roligt att höra om staterandet! (Första gången jag använder det ordet, förresten.) Men jag hade lite svårt för teveserien. Tyckte att mamman var så spattig i den, medan jag tyckte mycket om henne i boken. :)
Peter, jag håller med dig om teveserien. Den stämmer inte med mina inre bilder heller! Men det var kul att vara med på ett mycket litet hörn.
Skicka en kommentar