I morse frågade jag litet om era tisdagsplaner, nu är det kväll och jag läser om många härliga tisdagar. Jag känner livet bulta i era skildringar, jag ser röda gummistövlar, känner doften av fläskpannkaka, hör om flitiga uppläsningar och besök hos frisörer, om uppfriskande vårvindar
Och ja ... min tisdag var fin. Jag träffade M, min kära kompis från studietiden. Jag var så osäker när jag började läsa franska, jag var ensam i storstaden och alla verkade så säkra med sina Hermèssjalar och sin jargong. M. var annorlunda.Vi har inte pratat på så länge, vi tyckte så mycket om varandra, ändå tappade vi kontakten och har knappt setts. Jag tror vi båda var lite nervösa för att träffas idag och jag blev rörd när hon kom emot mig i backen.
Sedan började vi prata, vi tittade på bilder av smala unga M och E på stranden i Saint-Malo och vid fikabord med Bosse B. Ett liv. Och det är klart vi ska ses igen. Om jag får för M. och om jag hittar den, så ska jag visa bilden när vi var Bonnie and Clyde-mannekänger på PUB!
5 kommentarer:
Vad kul att ni hittade varandra. Det är som att hitta igen ett annat liv när jag börjar tala med mina kompisar från franskan på Stockholms universitet. Vore kul att hitta igen någon som jag inte har kontakt med. För nå't år sen hittade jag Annika på Arlanda, hon ropade glatt hej. Men sen har vi tappat kontakten för vi glömde fråga om efternamnet.
Vad kul Eva! Du måste hälsa henne (för jag antar att det blir fler ggr)!
Visst är nätet fantastiskt som gör att man återfinner folk man gillat men tappat kontakten med!
Eva Granne! Jag sprang på en fransk- kompis på BoB ett år, M. läste min blogg och hörde av sig. Facebook är ju också ett bra sätt och Stay friends. Kul med återseenden!
Pensionären
Väldigt fina bilder! Vi ska scanna när M kommer hem till mig och jag hälsar så klart!
Så fint skrivet Eva - blir lite rörd!
Jenny, om du känner det så har jag nog förmedlat den känsla jag hade. Jag fick tårar i ögonen när vi sågs.
Skicka en kommentar