lördag 17 september 2011

En oförglömlig roman om vänskap och mod i amerikanska södern

Jag längtar efter starka romaner som skildrar viktiga skeenden och som har saker att berätta som rör mitt hjärta. Besviken på Guillous Brobyggare strövade jag in i Pocketshop och hittade en fullständigt underbar roman som jag nu säger till alla att läsa. Kanske har du redan läst den? Niceville av Kathryn Stockett höll mig vaken igår en hel natt. Jag började läsa under dagen och hade svårt att slita mig, sedan skulle jag läsa ett kapitel innan jag somnade men jag kunde inte sluta förrän morgonljuset silade in klockan sex på morgonen. Kan inte minnas när en bok senast höll mig vaken en hel natt. 
Niceville är en bok om en svunnen tid som ändå ligger nära, amerikanska södern på femtio-sextiotalet. Det är chockerande vilket rasförtryck som fanns för bara ett halvsekel sedan. Boken berättar om det men det är också en otrolig roman om kvinnlig vänskap, om kärlek och om mod.
 
Romanen berättar om Skeeter som efter sina studier inte längre nöjer sig med det tomma societetslivet med bridgespel, tennis och välgörenhetsbaler i Jackson, Missisippi.
Hon får kontakt med den svarta hemhjälpen Aibileen, som uppfostrat och älskat sjutton vita barn. Tillsammans med en annan svart hemhjälp  bestämmer de sig för att i största hemlighet skriva en bok som skildrar verkligheten i staden som de kallar Niceville. De skriver om utsatthet och förnedring men också om hur de med sitt arbete övervinner fördomar och rädsla. Vill ni läsa en enastående bok om kvinnors mod och vänskap, köp Niceville, nu direkt!

13 kommentarer:

Evas blogg sa...

Jag läste den för några veckor sen och blev lika betagen som du. Underbar bok!

Annika Estassy sa...

Inte hunnit ännu men den ligger och väntar! T var helt betagen i den han också.

Anonym sa...

Och på fredag är det premiär för filmen, vågar du se den efter att ha last boken?
Tojkan

www.evaswedenmark.blogspot.se sa...

Ja det var länge sedan jag läste en så berörande, betagande bok, vilken lycka en sådan läsupplevelse är, Annika och Eva!

www.evaswedenmark.blogspot.se sa...

Tojkan! Jag måste erkänna att jag är rädd för att se filmen, boken gav mig så oerhört starka bilder att det var som att se en film när jag läste den... Men jag ska ändå absolut se den och jag hoppas att jag inte blir besviken.

Louise sa...

Har precis börjat läsa den och är redan fast, det verkar hittills vara en riktigt bra bok så jag försöker tvinga mig själv att låta den räcka lite längre och inte sträckläsa den.

Den Ofrivilliga Bloggaren sa...

ska komma ihåg att köpa den vid tillfälle. Jag slängde ut min tv för ett par månader sen och ser nu fram emot en läsande höst och vinter.
kram E

www.evaswedenmark.blogspot.se sa...

Låter härligt Ofrivilliga! Tänk vilken tidsslösare teven är. Inget går upp mot en bra bok, jag blir lycklig av att läsa.

cruella sa...

Läste den förra sommaren, The Help gick ur hand i hand hos hela storfamiljen på landet. Alla älskade den. Fånig svensk titel dock - varför?

www.evaswedenmark.blogspot.se sa...

Louise, ja! Dra ut på läsningen. jag var för dum som läste en hel natt. Samtidigt var det härligt att bara läsa och inte sova, det var länge sen.

Cruella, håller med! Jag trodde den hette Niceville på engelska också. Så ofta det blir fåniga översatta titlar!

Evas blogg sa...

En sådan bok där man blir lite deppad när den är färdigläst. Mycket sällan någon sådan läsupplevelse erbjuds.

www.evaswedenmark.blogspot.se sa...

Visst är det ljuvligt när man hittar en sådan roman, Eva!

Kersti G sa...

Berörande och spännande! Anna, Butlern och jag sträckläste boken förra sommaren, tro jag att det var. Ska våga mig på att se filmen. Kram