Stoppa tiden, jag hinner inte med. Mitt i all denna blommande ljuvlighet kan jag få något som nästan är panik. Jag hinner inte med. Syrener blommar i stan och på ön. Jag vill ut, jag måste hinna saker i stan också. Jag bär saker mellan mina hem. Samtidigt vet jag hur priviligierad jag är mitt uppe i mina bekymmer, för vem har väl inte det.
Men den här paniken är jobbig, att allt går för fort, att jag inte hinner med, att jag springer allt vad jag orkar och ändå hinner jag inte riktigt fram.
Hoppas känslan försvinner, denna panik, när jag slår mig ner ordentligt för sommaren på ön.
Kan ni känna som jag, bli överfallen av denna panik att inte hinna med och inte räcka till fast man just nu i denna ljuvliga tid borde ta sig tid att andas?
6 kommentarer:
Den här tiden på året har alldeles för bråttom.
Jag känner precis som du, jag springer mellan stugan och stan. Packar, stressar, tänker.....Om en stund åker jag ut till stugan fullastad med kläder, målerigrejer, skrivpapper.....allt ska med, nästan.
Vet precis hur det är. Hela vintern har vi längtat efter att slippa skotta, köra in ved och bara ta det lugnt och så kommer sommaren... med blommor man vill njuta av, rabatter som ska rensas, hus som ska målas... Jag löser det genom att gå upp ännu tidigare på morgonen. Det är faktiskt bästa tiden på dagen, bara jag, hundarna och alla skogens djur är vakna! Har pratat lite om det i mitt blogginlägg idag... Hoppas du hittar tid att stanna upp och njuta av det du har omkring dig. Kramisar från Kim
Ja! Tiden mellan hägg och syren är så värdefull så härlig och tyvärr så kort.
Vi har svala grader så nu har bondsyrenen stannat upp. Tack och lov.
Jag hyperventilerar!
Jamenvisst är det galet att man ska leva i ett land där man längtar så efter syrenernas blomning och vårens ankomst att man nästan svimmar av stress - och hyperventilerar Annika! - när våren kommer, av pur oro att inte hinna med!
Skicka en kommentar