Jag sprang från Strömkajen med ryggsäck, Dra-Maten och andra väskor, för nog hade Waxholmsbolaget flyttat min båt til andra sidan Nationalmuseum, där stod vi en vilsen skara och undrade om båten skulle lägga till?
Men båten kom, jag bytte båt i Vaxholm och nu är jag på ön igen. All stress rinner av, mina arbetsuppgifter känns överskådliga igen, jag har smält missräkningen över att jag inte heller i år fick Författarfondens stipendium - jag tror det beror på att jag inte är ung och lovande fast jag känner mig sån. Men det är som det är. Jag skriver ändå.
Jag landade på ön. Miltons lilla familj tog emot mig. Huset var städat och pyntat och Milton log sitt underbara tandlösa leende mot mig.
När Emil var nyfödd sa grannbarnet Cilla förskräckt när han log: "Men gu va äckligt! Han har ju inga tänder!"
Jag älskar Miltons tandlösa bedårande leende.
Jag älskar att vara på ön redan nu i början avjuni.
Min lilla småbarnsfamlj har gått och lagt sig, det är fortfarande ljust ute. Jag är pigg och lycklig över att vara just här, med mitt barn och hans familj sovande i huset intill. Snart kommer mina döttrar också. Stressen rann av mig när jag satte min fot på bryggan. Det jag känner kallas nog lycka.
10 kommentarer:
Du beskriver det så fint att det nästan känns som om jag är med dig där ute på ön...!
Tack Maria, det är fint att vi är med i varandras liv, tycker jag. Kram!
Vad harmonisk du låter Eva! Härligt!
Synd att vi inte råkades på båten - jag tog nämligen också Waxholmsbåten hem efter jobbet idag, men från Slussen.
När jag läser din fina berättelse om hur det är att ta båten till stugan då blir jag glad. Jag känner igen mig i den där oron i att lyckas komma med rätt båt. Och sen lugnet när båten styr ut från kajen i Stockholm. Lyckan när man tar de första stegen och är framme på rätt brygga.
Hos oss finns det en skärgårdsbåt. Den börjar gå efter midsommar. Jag längtar till dess.
Jenny! På måndag tar jag båten ut igen. Men jag blir så trött på Waxholmsbolaget som anser att sommaren börjar den 20 juni - fram till dess har vi den magra vårturlistan hit till ön. Kan du morgonpendla med båt nu?
Eva jag undrar var denna resstress kommer ifrån, till och med när jag ska ta båtar jag tar varje sommar? Men igår var det tur att jag var i tid. Och att jag ju vet att lugnet infinner sig!
Ja, jag brukar ta morgonbåten som går 07.26. Eller brukar och brukar...jag gör det de morgnar jag inte snoozar hundraelva ggr innan jag väl stiger upp. ;)
Men på någon tur lär vi säkert råkas. Jag tittar alltid efter dig!
Vi har inga morgonbåtar än dumt nog. Inte förrän vid nio kan man åka in innan sommartidtbellen sätter igång. Opraktiskt!
Så vackert skrivet!
NJUT ♥
Fint Eva med din familj nära dig. Och inget är som en bebis tandlösa leende!
Carina, tack! Längtar du ibland till den svenska sommaren undrar jag?
Annika, det är sant, Milton har ett hov omkring sig av föräldrar, fastrar och mig som bara avgudar honom.
Skicka en kommentar