Mer om mig och skrivandet
söndag 8 maj 2011
Med bävan och förväntan, första besöket i år
På väg till landet med en pirrande känsla i kroppen. Första besöket i år. Glädje men också oro. Hur ser allting ut? Har jag haft förhatligt musbesök? Hur ser trädgården ut, det har blåst och jag vet grannar som har problem med träd som fallit. Jag svär över mitt opraktiska jag som inte riktigt orkar alla dessa praktiska problem. Men som ändå så gärna vill ha kvar huset. Det ordnar sig, tänker jag varje år. Det gör väl det. Väl ute på verandan brukar jag känna frid. En känsla av ensamhet också - men det är som det är. Kan jag inte finna frid med mig själv så spelar det ingen roll var jag är. Bäst att söka finna den friden på en av de platser jag älskar mest.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
11 kommentarer:
vart har du ditt egna illa paradis? Jag har en dröm om en stuga vid havet. En oas för sinnena.
Vilket fint paradis, hoppas du får en underbar dag Eva!
Mitt lilla enkla paradis ligger på en ö i Stockholms innerskärgård. Så fint!
Jane, det var alldeles underbart. Vad sägs om en bloggträff där i sommar för alla som vill?
god idé! eller en bloggträff på Högbondens Fyr. Ett okänt paradis, jag skulle kunna bo där...Har du varit där?
Klart allt ordnar sig! Och är man väl där blir det ju lite småfix vartefter och egentligen är din fina lilla hussamling rätt väl ompysslad. Önskeväder idag - eler hur?
Vad härligt det är att ha en sådan plats.
Den ofrivilliga, Högbondens fyr låter som en magisk plats. Det är något med fyrar... Jag har aldrig varit där.
Anneli, ett hus som alltid funnits genom mina barns uppväxt,en trygg punkt, ett smultronställe. Min bästa skrivarplats.
Karin! Hussamlingen mådde bra och med litet hjälp här och där blir det ännu bättre. Det var en lättnad att äntligen komma dit och en ljuvlighet att vara där!
Tack för att du varnade mig för att läsa musinlägget!!!! Fast jag kanske borde göra det som en fobiträning????
Högbondens Fyr ligger utanför Höga Kusten, googla och hänförs. Det är ett vandrarhem nu, men bär på en fantastisk och gripande historia från den tid då det var en bemannad fyr. Jag brukar bo där några nätter varje år.
Jaaa Eva! En bloggträff där vore underbart!
Bloggträff var det!
Skicka en kommentar