Det är ju sjutton att det ska vara så svårt att vara nöjd med det man har!
Jag ser ångesten i alla bloggar just nu över att en ny termin startar, bundenheten till jobbet, längtan efter friheten.
Här sitter jag med all denna frihet och undrar varför ingen kan säga till mig vad jag ska göra. Hallå! Ett schema, arbetskamrater, planering. Det vill jag ha.
Att vara sin egen arbetsgivare, fritt disponera sin tid - oj vad jag drömde om det när jag (alltför länge) var fast anställd.
Nu sitter jag här med all min frihet och undrar vad jag ska göra av den. Och nej, det är inget lyxproblem.
Jag har planer, men jag känner mig fortfarande så lat! Vad gör jag av denna lättja när chefen är jag själv? Hur fyller jag friheten med ett innehåll som gör mig nöjd?
8 kommentarer:
Det där är lätt att känna igen. Jag har också mer frihet än de flesta och stundtals får jag ångest över att jag bara låter den glida mellan fingrarna...
Det är ju verkligen ett mysterium detta, att vilja ha det man inte har, svårigheten att vara nöjd i det som är. Hur kan det komma sig egentligen?
Cruella: Vi är ganska stränga mot oss själva, är vi inte?
Verkligen en viktig fråga ,Karin! Jag brottas ständigt med kampen mellan förnöjsamhet och viljan att vilja ha, vilja göra mer
Ähum.
Säger hon som hör till de som har schema, arbetskompisar och planering. Och som onekligen skulle vilja ha mer fri tid. Speciellt på måndagsmornarna.
Kanske är det helt enkelt så att vi inte är konstruerade för att gå omkring i ständig förnöjsamhet? Kanske behöver vi känna leda och rastlöshet ibland för att komma vidare?
Så sant Nilla... och jag älskar att ha tid att läsa tidningen på morgnarna nuförtiden :)
Den svåra linjen är väl att hitta balans mellan förnöjsamhet med det man har uppnått men ändå drivas av nyfikenhet och lust att upptäcka mer - utan att på den vägen hamna i missnöjets träsk?
Bara lev Eva. Skriv och upptäck saker. Allt måste inte vara planerat. Jag tillhör ju dem så jobbar många och långa nätter i rad. Min frihet mellan dessa pass, går ut på att vara levande.
Det du har är en rikedom du ska vårda ömt. Fortsätt förse oss med det du upplever, det förgyller min tillvaro i alla fall.
Kram E
Fina E! Jag hade en överläggning med mig själv förra veckan och såg nya stigar att gå, sedan dess känns det bättre. Du har så rätt i att leva och upptäcka... det är vad jag ska göra. Och inte bara gå de upptrampade stigarna.
Skicka en kommentar