Saker blir gjorda men inte de saker jag tänkte. Jag blir frustrerad. Men så läser jag en uppmuntrande intressant artikel om prokrastinering - uppskjutarbeteende - i dagens SvD Kultur där understreckaren får breda ut sig över ett helt uppslag. Med illustration. Understreckaren är ett av flaggskeppen i SvD. En ofta intressant och tänkvärd artikel/essä med nya tankar och infallsvinklar.
"Konsten att skjuta upp det oundvikliga
I stället för att bekämpa ovanan att skjuta upp det som vi vet borde göras, borde vi bejaka och bli ännu bättre på prokrastineringens ädla konst. Det menar filosofen John Perry."Hela kulturdelen som kom idag för första gången är snygg och läsvärd, inte bara blädder.
Jag fastnade i många intressanta artiklar som inte var snuttifierade. Tänk om SvD fortsätter att våga bjuda på rejäl läsning på detta sätt, då fortsätter jag absolut att prenumerera
Ni kan väl läsa artikeln om prokrastinering i dagens tidning. Tankarna i den och referensen till John Perrys bok The art of procrastination muntrade upp mig och fick mig att fundera på om det jag sett som en brist hos mig kanske är en tillgång! Hör här:
"En av bokens mer substantiella iakttagelser är att prokrastinerare ofta är perfektionister. Inte för att vi verkligen gör allting (nej, knappast något) på ett perfekt sätt, men för att vi har en bild av att i slutändan fullborda varje nytt uppdrag på ett perfekt sätt. Och så börjar det krampa. Snart är deadline plötsligt runt hörnet och fantasierna om det perfekta ersätts av skräcken för fullkomligt misslyckande. Perrys logiska slutsats är att prokrastineraren har mycket att vinna på att tillåta sig att göra ett icke-perfekt jobb från första början."
Läs mer i den intressanta understreckaren av Magnus Bremmer!
Nu tar jag en promenad. Deklarera, det hinner jag i morgon.
6 kommentarer:
Ja, jag är också duktig på att skjuta upp allt till morgondagen, förutom skrivandet, det gör jag varje dag som planerat! Kan tänka mig att det är samma sak för dig!
Kram Kim
Åh, vad jag känner igen mig. Och visst är det så att aldrig har det varit blankare på diskbänken än när timmarna tickar mot en deadline.
Sitter här och tittar på den gula blanketten. Måste skaffa e-leg måste ta mig samman och kolla alla kvitton. Huga.
Kim, det finns nog ingen flitigare än du när det gäller skrivandet! Det är fantastiskt också med det lilla "imperium" du byggt upp kring inte bara skrivandet utan också marknadsföring och försäljning med alla dessa skolbesök, signeringar och säkert tusen andra saker du inte berättar om. Jag tror inte du har tid att prokrastinera helt enkelt.
Varma hälsningar vännen Eva!
Eva, vad jag känner igen det där med diskbänken! Igår tog jag mig igenom halva deklarationen i alla fall :)
För min del kallar jag det du beskriver att jag "associationsjobbar". Dvs varje sak jag gör påminner mig om något annat jag borde göra och så gör jag det och då kommer jag på...,ja du förstår.
I många år har jag irriterat mig på detta personlighetsdrag men äldre och klokare har jag insett att till slut får jag i alla fall deklarerat!
Irene
Ha Ha, den var underbar artikeln, jag länkade till den också. Har nog varit för dålig på att bejaka mitt uppskjutande nu ett tag. När man gör det får man lagom mycket gjort och kan vara riktigt effektiv med "piskan på ryggen". Börjar jag däremot tänka på allt som borde göras så blir det ingenting. TAck
Kram
Skicka en kommentar