Oj! Nu skriver jag mitt tusende inlägg på min blogg. Det känns fantastiskt. Bloggen verkar rent terapeutiskt på mig. Ett närstående ex försökte få mig att gå i terapi för ett antal år sedan. Jag gick några gånger men det kändes meningslöst - det blev jag kritiserad för, mitt ointresse antogs bero på allt från rädsla till bristande djup. Idag läser jag apropå det en så intressant artikel på Idagsidan i Svenska dagbladet. Det är en intervju med psykiatern Sten Espmark. Han avslutar intervjun med att säga så här: "Om man mår bra och trivs med tillvaron varför ska man då gå i terapi eller analys? ... Det finns många sätt att undersöka sitt undermedvetna. Brorsan skriver böcker. Skönlitteraturen kan också vara en väg till fördjupad självkännedom."
Visst är det bra! Mitt skrivande är min terapi. Mitt bloggskrivande öppnar nya dörrar i mitt medvetande, gör mig modigare när det gäller att tackla mig själv. Samma sak med mitt skönlitterära skrivande, det är verkligen en undersökning av det undermedvetna.
Tack för alla underbara kloka kommentarer på mina blogginlägg! Lova att fortsätta skriva till mig.
13 kommentarer:
Grattis till det tusende inlägget! Frågan är vem som ditt bloggande är mest terapeutiskt för -dig själv eller oss läsare?! Det har blivit till en hållpunkt i världen för många av oss!
Håller vidare helt med i vad du säger om skrivandets tereapuetiska inverkan. De bygger på samma princip, tycker jag -om att man tar/ger sig tid att reflektera över vad som egentligen rör sig i tankarna samt forsar över läpparna eller sätts i handling -och ställer sig frågan, står jag för det här eller är det ngt jag vill ändra? Skrivandet är ju dessutom så roligt:)
Grattis Eva till tusende inlägget! Hoppas på många tusen till! Kram Sara
Grattis åh hoppas du aldrig slutar leka med dina flinka fingrar över tangenterna.
Grattis Eva! Denna artikel i SvD måste jag bara läsa - citatet låter som någonting helt i min smak.
Fortsätt att skriva så fortsätter vi att svara!
grattis mamma! Du har verkligen en underbart fin blogg med speciella tankar i. Jag vet ingen som har så mycket spännande idéer och infall som du!
Grattis Eva - till en underbar blogg!
Mig blir du inte heller av med så lätt, hos dig landar jag ibland känns det som. Här tar man sig aldrig en hastig titt, här vill jag ha tid att vara kvar ett tag.
Grattis till tusende Bloggen... Både skrivande, läsande och pratande med kloka personer kan vara terapi... Kram
Vilken tur att vi får så många tankar och infall från Dig. Det är som om du ger oss en dialog med omtanke. Tänk vad många kloka inlägg jag har fått läsa sen i september. Tack Eva från en annan Eva.
Men tack för alla fina kommentarer! Det är ju ni som håller mig igång med era kloka synpunkter, era egna fantastiska bloggar där jag blir så inspirerad. Det är verkligen i samtal ens egna tankar växer, därför är jag så glad för min rikhaltiga kloka, omväxlande, växande bloggfamilj! Stor kram!
Det känns som om jag har födelsedag! Alla är så snälla.
Jag kan inte annat än hålla med alla om att jag hoppas att Du fortsätter att skriva minst tusen inlägg till.
Det är alltid lika varmt och välkomnande att komma in på Din blogg.
Skrivande ger själaro och reflektionstid som man kanske inte skulle ha tagit sig annars, så jag håller med Dig om att det finns ett visst terapeutiskt syfte i att använda tangenterna som uttrycksmedel för tankar och känslor.
Kram!
Skillnaden med en dagbok, Pia, är ju just att här får jag också reaktioner på det jag skriver, jag får dela andras synpunkter, andras livserfarenhet, som din. Vilken rikedom.
Skicka en kommentar