Jag vet inte om ni läste Mustafa Cans artikel där han förlöjligade livet på söder, just omkring Nytorget. Det var en ganska lättköpt drift, man har hört den förut. Jag länkar inte till den men den finns säkert på nätet om ni vill läsa.
Jag är en invandrare från Sundsvall, nu bosatt på söder, en promenadbit från Nytorget. Och det är ett område jag trivs så bra i, Ja, jag älskar att bo här. När jag skrivit en stund idag promenerade jag upp till Nytorgetområdet.
Jag såg till min glädje att Saltå Kvarn öppnat en ny härlig butik i hörnet Bondegatan Renstiernas gata. Handlade mandlar med kanel och musli från Saltå kvarn och lite nyttigt bröd.
Köpte med mig lunch från Cajsa Warg. Köttbullar i gräddsås med kantareller och färskpotatis, inte dyrt. Jag tycker det är så tråkigt ibland att laga lunch till mig själv. Då går jag till Cajsa - 69 kronor, det är okej för god mat, bröd, dryck sallad, frukt. Gick en sväng på dyra men fina Nytorget Urban Deli, tog en latte på trevliga fiket Gilda som har så häftig inredning och goda sallader (se bild) och motstod impulsen att köpa världens godaste glass som också finns där vid Nytorget. Det finns människor i alla åldrar, det är ganska avspänt helt emot vad många säger. Man kan ha på sig lite vad som helst och koppla av. Det finns fullt med små roliga affärer, en del dyra, en del second hand. Stadsmissionen har en kul välskött butik där.
Ett tag ville jag så gärna bo där vid Nytorget. Jag försökte köpa Bim Clinells lägenhet när den var till salu - men den blev orimligt dyr.
Då lät jag i stället min huvudperson i de fyra böckerna om Johanna flytta in där i boken Mellan två världar. Det är porten bredvid klassiska fiket Tevere. I samma lägenhet. Det känns faktiskt om om jag bott där fast jag inte gjort det!
Jag är hemma på mitt söder. Det är värt ett besök, tro mig!
8 kommentarer:
Jag tycker det låter helt fantastiskt. Som att ha hela världen utanför knuten. Lite avis blir jag allt!
Underbart Eva! Jag får dåtidslängtan! Jag bodde på Åsögatan när jag ännu bodde i Stockholm, jag älskar söder!
Man kan ju trivas och gilla det samtidigt som man ser att det är rätt så mycket så som Mustafa raljerade över;-)
Men det gäller sannerligen inte bara kvarteren kring Nytorget å andra sidan.
Cruella... du har så rätt. Jag kände bara inte för att vara nyanserad denna gång. Just denna dag älskade jag kvarteret omkring Nytorget, men visst har det varit dagar då jag förvisso känt på annat sätt. Så jag se se det som Can raljerar över, som du säger, men ändå känna att här.. här hör jag hemma. Så känner jag aldrig i Vasastan eller på Östermalm. Denna provinsialism :)
Eva: Det får bli en tur till söderkvarteren vid nästa Stockholmstripp.
Carina: Visst är det hemtrevligt!
Söder är hemma för mig när det gäller Stockholm!
Vet du, min första lya som väldigt fattig reseledare, men lycklig, det var på Urvädersgränd!
Carina: Urvädersgränd, det är fint... men idag är det nog inte många fattiga studenter som kan bo där. En av de dyrare gatorna på söder.
Urvädersgränd. Då får jag minnen av fest och fest och fest.
Nytorget:Jag minns mina äldre släktingar och alla historier som de berättade. Jag var ju på en fuktig vandring där i våras och återfann mammas historia(er).
Det konstiga för mig är att nästan alla stadsdelar i Stockholm och runt stan har ett hörn där jag känner mig hemma.
Hann bo på flera ställen innan jag fick en bostad som var min.
Om Mustafa Cans artikel finns mycket att säga. Men han visar på ett tydligt vis hur utanför man kan känna sig när man hamnar på en plats som inte passar.
Eva Granne, det är viktigt det du säger om tillhörighet. Jag känner mig väl så hemma i det hörn jag valt eftersom det också så väl passar min livsstil. Men jag har bott på olika ställen innan jag fastnade för söder och söderförorter: Sundbyberg, Gärdet, Vasastan.
Men sedan kom jag "hem"! Aspudden, gamla Enskede, söder...
Skicka en kommentar