Jag kliver ur min lilla hemmagrotta och det känns bra. Igår var första dagen jag satt på det bibliotek som ska bli min arbetsplats ett tag. Det var lugnt, lite svalt. De som var där talade med låga röster och det fanns ingenting som störde min koncentration. Jag älskar att skriva i en neutral tyst miljö, jag och min Mac, Då kunde jag kanske lika gärna sitta hemma? Nej, att gå iväg känns bra, att se något annat än mitt hem känns bra, att äta lunch med K var trevligt och att sedan gå iväg efter att "ha varit på jobbet" - det var väldigt befriande. Jag tyckte om att vandra den välkända sträckan Norra Bantorget T-centralen.
Lustigt eller hur - när jag gick där varje dag i så många år, vad jag drömde om att bara få sitta hemma och skriva. Nu får jag det - men det blir ibland så tyst att jag tappar all min lust.
Kanske har jag nu hittat ett bra sätt.
Och kanske vill du äta lunch med mig på stan en dag?
20 kommentarer:
Jag vill äta lunch med dig när jag är tillbaka i Stockholm!
kul, fast då får det bli på Hisingen
Nästa gång när jag hamnar i Sibirien igen så kanske vi kan njuta av landets godaste kaffe i hörnan av Rådmansgatan och Sveavägen. Eller njuta av en lunch högst upp vid Observatioriet?
Jag, och de flesta med mig gissar jag, trivs bäst när jag får mixa mellan att vara kontorsråtta, sitta och jobba hemma i lugn och ro och vara på möten utanför kontoret. Som idag t.ex. som började med ett frukostmöte på ett fik. Vilken energikick jag fick bara av att ha mötet på ett annat ställe än kontoret! Kanske att jag blev extra kreativ av att sitta bredvid Fredrik Lindström och David Batra... ;)
Lunch närsom Eva!
Javisst! Hör av mig när jag är i Stockholm. Kram Kim
Eva: Vi borde väl kunna hitta någon lunchtid vid Nytorget. VOre kul! Jag cyklar dit snabbt och lätt. Åtminstone innan Kung Bore stampat in med storstövlarna.
Äter gärna lunch med dig, Eva men det får nog bli när jag är någon vända till Stockholm!
Håller med dig om att det blir lite tyst i bland.
Äter gärna lunch med dig, någon gång. Låter som en bra kombination av arbete och fritid. Jag blir också less av att sitta ensam hemma hela dagarna. Men vet inte var jag ska sitta med mina färger.
Vad kul! Hänger gärna med på en lunch.
Äter gärna lunch med dig!
Känner igen mig i vad du skriver om barn och tystnad. Skrev alltid med barnen omkring mig när de var små, och då oerhört disciplinerat -visste ju att jag hade begränsad tid. Nu kan tiden glida iväg utan att ngt vettigt blir gjort. Arbetar nog egentligen fortfarande bäst med stök runtomkring mig! Kanske man bore göra som JK Rowling -sitta på cafeer och skriva?
Jag vill gärna äta lunch!
Karin från Bokcirkel för alla och jag ska äta lunch nästa torsdag, 17e.
Hänga på?
Hallå vänner! Ni vill äta lunch med mig, vad glad jag blir. Nästa vecka är jag på Island men när jag kommer tillbaka kan vi ses.
Så Petra, tyvärr det funkar inte nästa vecka men jättegärna sedan!
Hör av er, ni som inte bor i Stockholm, när ni kommer hit så ses vi. Flyttar du hem, Carina???
Eva, Sofie, Monika, Kim.... vi ses när ni kommer hit.
Och Hannele, vem vet, jag kanske dyker upp på Hisingen!
Victor och Jane, en söderlunch absolut!
Annika, Saturnus-fika tycker jag!
Eva, vem vet, jag kanske kommer till Östersund? Det känns befriande att hitta en arbetsplats utanför hemmet och slå upp portarna för ett ute-liv!
Men det är klart det blir svårare att släpa med sig färg, jag har ju bara en lite mac!
Jag vill alltid äta lunch med dig Eva! Men just nu är jag så upptagen av att läsa din kokbok så jag bjuder hellre hem dig på middag och lagar till något smaskigt. Har dock svårt att välja bland alla fantastiska recept! :)
Jenny! Vi ses snart igen. Kram!
Jadå Eva, gärna en lunch. Med tanke på den långa listan av väntande är det väl bäst att sikta på 2011. ;)
Peter, jag hör av mig :)
Gör det!
Precis vad jag skulle behöva just nu, äta lunch med en annan kvinna med samma intressen. Just idag är det gråare än vanligt här uppe i Jämtland. Även om jag fortfarande har mitt lilla Galleri igång så är det snart slut, 10 okt. Sen återstår bara vårdandet av min demensjuka man.
Eva B S
Eva! Det kan verkligen kännas dystert när sommaren är slut. Men jag är säker på att du med all din kraft, energi och fantasi hittar projekt som kan göra dig glad. Det hoppas jag av hela mitt hjärta. Vad synd att vi inte kan äta lunch nu direkt och fundera på projekt som bara väntar på att bli gjorda!
En kram och goda tankar till dig!
Skicka en kommentar