Jag tycker jag varit så duktig, nästan helt klarat av att skippa godis, tagit bort det mesta av vitt mjöl, ris och pasta. Övermodigt tänkte jag att det här går ju bra. Gladdes över mina tappade kilon. Men man ska inte bli övermodig. Nu har jag fått några riktiga sockerattacker igen. Det är som om ett monster tar över min kropp. Vems är handen som glupskt sträcker sig efter kaka efter kaka på Italienska Kulturinstitutets mottagning? Min förstås. Mandelkakor från Sicilien, som en dröm. Vinet struntade jag i, men mandelkakorna...
Ångest efteråt.
I påskas släppte jag bromsen, några godisar här och där. Påskägg till älsklingen, men inte för mycket. Jag sparade en del av bilarna och chokladen i skafferiet. I går morse slängde jag nästan bort det,
men insåg efter en stund att jag inte gjort det, insåg det med munnen full av godisbilar.
Vad är det med mig! Ska det vara så fruktansvärt svårt att avstå från socker?
Ja, det är det. Fruktanvärt svårt.
För en del är det inte lika svårt, två av mina barn är ganska likgiltiga inför efterrätter, men jag och E. - vi är smått galna. Vi bara vill ha!
Så vad gör du?
14 kommentarer:
Socker är ju extremt beroendeframkallande, det är därför som livsmedelindustrin tillsätter socker i allt de kan och får, så det är inte så konstigt om du ibland åker dit igen. Och jag antar att det är precis som med andra beroendeframkallande medel - man är mer eller mindre mottaglig. Livet är orättvist! :)
Sannerligen Annika, orättvist är det. Men jag är ändå tacksam för att det är godis jag åker dit på och inte sprit eller tobak.
Ja, tyvärr är det nog så att det är som med cigaretter, det är total avhållsamhet som gäller, men det är ju så otroligt mycket svårare då socker ändå anses som ganska ofarligt och finns i nästan allt. Jag känner igen mig precis i det du berättar. Det enda är att försöka stå emot de där attackerna och sedan, när man kommit över abstinensen, akta sig för allt vad godis heter. Man blir aldrig stark nog för ett bloss-man blir aldrig stark nog för en Ahlgrens bil. Tyvärr, och det är ju så dumt att det ska vara så, när det nu ändå är så gott med godis, ibland, litegrann.
Jag är mer av ett "saltmonster", salta snacks är jag väldigt svag för - "riktiga" popcorn, poppade i olja med en massa salt på: yammi!!, sedan är jag en stor älskare av saltlakrits, så på den fronten är det rätt lugnt just nu, det finns ju inte mycket sådant att få tag i här, så det ska jag ta igen till sommaren...
Jane, det är säkert så. Några saker man slarvigt stoppar i sig, och så är man i fritt fall! Nu ska jag akta mig - igen! Kram och glad helg!
Marina, det låter ändå bättre att vara begiven på saltlakrits! Jag gillar förstås mer sötlakrits, oj vad jag handlade på Island :)
Känner igen. Jag åker dit gång på gång. Det är sällan jag handlar godis men nu i påskas då fanns det hemma och det gick åt kan jag säga. Skumkycklingarna, de försvann in i mun på nolltid.
Eva, visst är det förnedrande. Det är okej med ett aktivt val av en utomordentlig chokladbit till exempel, men bilar och skumkycklingar - ja jag åt skumkycklingar också!
Kära Eva! var inte för sträng mot dig själv. jag tycker du verkar vara en kvinna som har god pejl på saker och ting så varför gräma dig över lite skumgodis (som jag också lätt faller för...) eller några chokladbitar ibland! Men kanske blir det där sockersuget lite värre med stigande ålder!!! Jag känner faktiskt själv av det ibland när jag tittar på bl.a munkar!!! Här i Frankrike äter man ju ofta en efterrätt efter maten och det lär förhindra ytterligare godissug! Pröva det!:))
Satsa på mörk choklad av fin kvalitet med 70% kakao, det hjälper bra tycker jag och är bra mot nedstämdhet också...man behöver inte mycket alls! Eva S
Margareta, jag är tydligen lite för sträng mot mig själv... I alla fall - maten i Frankrike, den är så bra. Liten förrätt, mycket sallad, lagom huvudrätt och delikat efterrätt, jag mår bara så bra av den. Och alltid är jag smal i Frankrike, kanske för att jag promenerar så mycket. I maj bär det av dit på mat och vinresa!!
Eva S! jag håller med, absolut. Mörk riktigt bra choklad, det är rena nyttigheten!
Mamma vi kanske ska satsa på mörk choklad igen ja!!! Kommer du ihåg hur vi var galna i den 90% Lindt :) Och minifasta i sommar och träning så blir det bra!
Puss, ellen
Ellen, mörk choklad och minifastor, sedan är vi redo för nya äventyr och utmaningar!
Skicka en kommentar