Det blåser och stormar och regnar och jag och E2 sitter i morgonrockar i värmen i stan och äter frukost efter frukost och tittar på Master Chef i TV.
Idag läser jag den sista suveräna boken i Liza Marklunds tio böcker långa serie om Annika Bengtzon, Järnblod. De är så bra och jag älskar den journalistiska delen av böckerna som här slutar med kvällstidningens grandiosa förfall.
Lyssnade ni förresten på Lizas Sommar? Det är ett av de få Sommar jag haft tålamod denna sommar och det var ärligt och uppiggande. Använd Annika, sa hon när ni stångas mot byråkrati och dumhet. Ladda er med hennes motstånd och säg ifrån.
Jag har stor respekt för hur Liza Marklund berättar om hur liv och skrivande gått ihop, att hon nu känner sig ganska färdig med skrivandet - det är nog ändå bara tillfälligt? - och mer öppen för livet, barnbarnen.
Nu ska jag läsa vidare i Järnblod.
2 kommentarer:
Det var väldigt längesedan jag läste något av henne så det kanske är dags igen nu. Sommarprogrammet har jag inte lyssnat på ännu, men jag kommer dit så småningom...
Marina, hon är väldigt väl värd att både läsa och lyssna på!
Skicka en kommentar