onsdag 16 mars 2016

Kent lägger ner - jag rycker på axlarna

Nu har jag sett så otroligt många inslag i alla tevenyheter om att gruppen Kent lägger ner.
Folk är rörda, upprörda, sorgsna, vittnar de om i dessa otaliga likadana nyhetsinslag.

Vad tycker jag?
Jag kunde faktiskt inte bry mig mindre.

Varför blir det en sådan nyhet som måste tröskas om och om igen i media?

6 kommentarer:

cruella sa...

Jag svor i den kyrkan på FB häromdagen. Det finns fler än du och jag:) Vad säger döttrarna dina, de är väl i rätt ålder?

Evas blogg sa...

Jag tror att Kent har varit en slags "terapi" för många. Minns vår äldstas ungdomstid, ett evigt Kentspelande, hon levde sig in i deras texter, de fanns med henne jämt. Jag tror att deras låtar blev den tröst de inte kunde få av andra, de som inte kände likadant. Jag vet inte, men detta kanske kan vara en orsak till denna "hysteri" kring deras avslut.

www.evaswedenmark.blogspot.se sa...

Eva, det var en bra förklaring till den allmänna hysterin!

www.evaswedenmark.blogspot.se sa...

Cruella, tur att jag inte är ensam om att svära i kyrkan!Har inte hört döttrarna gråta - får kolla!

Äventyret framtiden sa...

Måste erkänna att jag lyfte på ögonbrynen av förvåning när nyheterna berättade om Kent. Visste inte ens att det fanns en sådan grupp. Skam å sägandes som vi säger på ön i havet.

www.evaswedenmark.blogspot.se sa...

Pettas: Jag läste en så rolig twitter om Kentfenomenet:

"Anna Sahlin:"Vem älskar Kent mest(arnas Mästare". Nytt tävlingsprogram för mediemän. Alla står på en packe vinylsinglar och debatterar gråtande."

Det tyckte jag var väldigt roligt!!! efter att ha tvingats se dessa sörjande nyhetsmän i teve under en veckas tid...