Igår var en sån där dag - splittrad tråkig, ensam. Ibland blir det så utan särskild anledning. Man somnar i varmt nattlinne och yllesockar och känner sig gruvligt ensam. Vaknar till en ny dag där bitarna har fallit på plats igen. Jag är hel. Jag är jag igen, fylld av planer och drömmar. Jag tror yogan är min ryggrad sådana dagar. Den är bäst för att skaka mig ur det gråa molnet, skänker kraft och disciplin helt enkelt, en slags stadga i tilvaron och det behöver en författare som hela tiden måste ge sig själv uppdrag och börja på nytt, och på nytt.
2 kommentarer:
Skönt att se att yogan helat ditt splittrade jag :)
Ja, tack! Det är ingen kul känsla när bitarna faller isär som igår. Men jag var lyckosamt nog ett pussel som gick att få helt igen.
Skicka en kommentar