Kvinnlig motvikt mot Mad Men

Jag hade en oförglömlig vän, Katarina Ribrant, som dog alltför tidigt i bröstcancer. Vi arbetade tillsammans med tidningen Morgonbris, hon gjorde layout och teckningar och det var ett så inspirerande samarbete. Katarina bodde i Enskede och det var när vi hälsade på henne som vi också bestämde oss för att flytta dit. Hon betydde mycket för mig.
Allt det kom tillbaka till mig när jag i bokhyllan på hotellet i Calvi hittade Rona Jaffes femtiotalsroman Det bästa av allt, en modern klassiker som skapade sensation när den gavs ut 1958. Aldrig hade någon skrivit så öppenhjärtigt om unga kvinnors  drömmar, behov och längtan vid den tiden. Rona Jaffes debutroman blev en bästsäljare som nu utges  på nytt världen över. I centrum står fem unga kvinnor som arbetar på ett förlagshus i New York
En gång lånade Katarina den till mig och sa att hon alltid tänkt att jag skulle skriva en roman som liknade den. Det var långt innan jag började skriva egna böcker.
Minnena av Katarinas kommer tillbaka när jag läser den fina tidsskildringen av femtiotalets kvinnor. När jag  ser serien Mad Men blir jag galen på att det är så fokuserat på de manliga gestalterna, kvinnorna finns med men inte som här i de viktigaste rollerna, inte som de som driver handlingen framåt. Det är en så öppenhjärtig och fint skildrad beskrivning av unga kontorsflickor på femtiotalet i USA. En härlig motvikt mot de whiskydrickande männen i Mad Men från samma tidsepok. Jag ser  gärna Mad Men men jag har saknat det kvinnliga perspektiv jag möter här.
Jag läser om boken, tycker mycket om den och minns min fina vän Katarina, alltid hjälpsam och positiv, alltid med en glimt i ögat  hur stressigt hon än hade det med heltidsjobb och fem barn.