Vad vore livet utan eld?
Jag älskar eldens varma sken och fascineras av dess förgörande makt.
Nä, inte leker man med elden.
Idag är det påsk. På ön eldar vi. Röken stiger från hopkrattade löv, från eldar på alla tomter snart sagt.
Vi passar på.
Själva har vi i tre år försummat eldningen. En gammal veranda, massor av ris - allt skulle eldas upp. Nu är vi sotiga och luktar rök men nästan allt är borta efter en intensiv dag.
Vi eldar, pratar med grannarna. Vi andas djupt och vi kopplar av. Milton springer lycklig omkring.
Att samlas kring elden med vänner och familj, det ligger ett djup av traditioner i det som man bara måste beröras av.
8 kommentarer:
Jag är från Västmanland och där eldar vi på Valborgsmäss. Bränner upp vintern och hälsar Våren välkommen med "vintern rasat ut....och Sköna maj välkommen". Men jag har vant mig (här i Gbg med omnejd) och gillar Påskbrasor också./M
Lyllos dig! Här påstår dom att "brandfaran är stor i skog och mark", så det blir inget eldande. Dom kan ju inte veta att jag kortsnaggade gräset på hela tomten i höstas, just för att minska brandfaran; elden gillar ju att kila iväg i gammalt torrt fjolårsgräs. Får väl tåla mig ett par veckor…
Ha en härlig påskafton allihop på ön!
Jag hade tänkt oss en påskbrasa i år, men det blev inte tid till det men till valborgs ska här samlas ihop en brasa. Det ligger nog en liten pyroman i de flesta av oss, under kontrollerade former:)
Glad Påsk!
Maj, i Sundsvall eldade vi också till Valborg. Nu var det eldande som var Vi tog chansen!
Karin min kära pyromanvän! Vilket elände. Men snart får du nog elda igen :)
Glas påsk!
Glad påsk, Pettas. Jo, nog när man en liten pyroman vid sin barm... Älskar att elda men har respekt! Idag har vi också eldat hela dagen, hela jag luktar rök och sotig ör jag. Men när vi skulle basta fick vi inte ordentlig fyr í bastun. Snöpligt.
Här i Frankrike brinner det lite överallt nu på våren! Träd och buskar har klippts och det som inte blir till ved bränns upp. Det är något fundamentalt mänskligt med eld. Värme och skydd…men också fara...Själva eldar vi i spisen även om det blir mindre och mindre ju mer solvärmen kommer. Tyvärr missar jag valborgsmässoelden i år. Jag älskar att stå vid den tillsammans med mina kära och sjunga "Vintern rasat…":)
En tradition att införa i Frankrike kanske, Margareta?
Skicka en kommentar