Jag längtar efter mitt älskade lilla födelsedagsbarn!

Födelsedagar har alltid blivit ordentligt firade i min familj. När jag var liten fick jag alltid känna mig som en alldeles speciell person på min födeledag. Allt från chokladen med vispgrädde på morgonen till små kärleksbetygelser under hela dagen. Jag minns faktiskt nästan inte alls vilka presenter jag fick, det var säkert bara små saker för pengar hade vi inte. Men det var den där känslan av att vara så viktig och älskad. Jag har försökt återskapa den stämningen på mina barns födelsedagar  Våra födelsedagar har alltid varit kärleksfulla, från chokladen med vispgrädde på morgonen, till kärleksfulla uppvaktningar, vänliga små hemligheter, tisslande och tasslande. Fester och överraskningar.

I morgon fyller min lilla minsta år, ja hon är ju inte så liten som på bilden - hon är  en vuxen oerhört kreativ, modig och fantastisk person! Men nu är det fjärde gången hon är borta på sin födelsedag. I år är hon i Paris, förra året var hon i Sydafrika, årets innan i Vietnam. Vi sparar vårt firande tills vi träffas, men det hugger lite i mitt hjärta att inte vara nära henne på födelsedagen i år heller. "Ellen kom hem!" vill jag ropa över land och kontinenter. Ni förstår ju att det är dubbelt, samtidigt som jag längtar så efter henne är jag också så stolt över hennes resor och olika uppdrag. Man är kluven som mamma! Eller hur?