 |
| Jag har kastat och gett bort många av mina böcker men denna finns kvar symboliskt och bra nog |
Hon propagerade för en öppnare syn på sexualitet i en tid då gynekologer vägrade prova ut pessar på unga flickor och skräcken för att bli med barn var helt ofantligt stor och störande.
Och igår var det faktiskt också en jubileumsdag: p-pillret fyllde femtio.
Åh, jag minns första gången jag skulle ha ett recept på p-piller i min lilla stad, där gynekologen var pappa till killkompisar till mig. Han var sträng och gravallvarlig och förhörde sig noga om jag hade "fast sällskap" som det hette.
Oh ja! ljög jag glatt.
Sedan fick jag jag de eftertraktade pillren. På ett år gick jag upp från femtio kilo till - som jag då tyckte - fruktansvärda femtiosex kilo (det var då det).
P-pillret var en revolution i våra liv. Kanske inte så lätt att minnas det idag?
Och jag tillhör dessutom den lyckliga generation som var ung just efter p-pillret och innan aidsskräcken.
Lyckligt ovetande om det mesta kastade jag mig glatt ut i livet.
6 kommentarer:
Den som inte har varit med om den skräck och dubbelmoral som du talar om kan heller inte till fullo förstå lättnaden. Själv är jag rabiat heltokig motståndare till att det så lättvindigt skrivs ut hormonella preventivmedel till unga flickor - alla biverkningar har blivit normaliserade, ingen talar om hur en frisk kropp fungerar med hormonsvängningar, ägglossning, lust och mindre lust och vad mens egentligen är. För mig var det förstås precis så - men jag gav fanken i p-pillren när jag insåg vad de faktiskt gjorde med kroppen. Och då gick jag varken upp i vikt, fick finnar eller blodpropp och inte blev jag ett deppigt vrak heller, vad jag minns.
På Instagram finns ett konto som heter @kvinnohat som är väldigt intressant och bra och även deprimerande eftersom det kommer fram så många hjärtskärande historier. Temat häromveckan var p-piller och herreje vilket uppdämt behov av att prata om det så "självklara" med p-pillren!
Vad ledsen jag blir när jag hör att gynekologer inte ville prova ut pessar till unga flickor. Varför? För att de kunde bli lätta på foten av det? Men p-pillren då, var det inte samma diskussion ändå? Gissar att en stor del av lockelsen och nedbrytningen av motståndet ändå kom från att det blev så fruktansvärt okontroversiellt och helt enkelt jättebra för killar och män som nu inte behövde fundera ett endaste dugg...
Håller med om allt du säger med perspektivet idag. Men här skrev jag mer om sextiotalsperspektivet och den fruktansvärda rädslan att bli med barn. Friheten. Som ju tyvärr också blev en tvångströja. Om man nu inte ville ha sex för vänskaps skull blev det ett väldigt tjattryck, då var man plötsligt väldigt omodern. Pryd! Som sagt, fördel männen också. Ingenting har bara en sida!
En äldre dam som jag bodde hos hävdade alldeles bestämt att det var p-pillret som betydde mest för kvinnornas möjligheter att själva bestämma om de skulle ha barn eller inte. Hade aldrig tänkt på det sättet. Preventivmedel är revolutionerande men det finns en del att göra. Borde vara billigare för män att sterilisera sig till exempel då det är ett förhållandevis lätt ingrepp. Och det med historien, detä r inte länge sen folk sa att barn var oäkta. Mina barn tycker att det är konstigt (och det är ju bra). Kram
Jenny, nog var p-pillret en revolution som gav kvinnorna möjlighet att själva bestämma över sin ev graviditet. Men än finns mycket att göra. Varför forskas det inte mer på manliga p-piler, varför är kvinnors kroppar utsatta för de experiment som pillren också innebär. Osv ... mycket har gjorts, mer behöver göras!
Kram!
Den där boken kommer jag i håg! Det var många diskussioner minns jag på universitetet där jag läste pedagogik och jag praktiserade några gånger…men upptäckte att det var inget för mig! P-piller hade jag också för man visste ju att blev man med barn och inte ville föda var det bara Polen som gällde. Att föda barn utan att ha en fast relation ansåg tvivelaktigt även om man inte talade om "oäkta" barn som på min mammas tid. Mycket har blivit bättre förstås men ännu inget bra prev.medel för män….dåligt!
Svårt att föreställa sig idag, eller hur Margareta. Det känns avlägset med den fördomsfulla synen på ensamma mammor. Änå är det inte så länge sedan.
Skicka en kommentar