Vad allt kan man inte använda en mormorsruta till?

Min fina mamma Gulli var alldeles besatt av att virka. Många lapptäcken blev det. Ett tag när barnen var små gjorde hon tröjor av mormorsrutorna. Fin bild hittade jag idag i den stora bildakosröjningen!

Testa min nya lugnande Virka-Mormorsruta-Meditation

Jag har kommit fram till att det är en perfekt kombination att virka och skriva. Jag skriver ivrigt och ganska spontant, när jag väl kommer igång. Men jag måste hinna andas emellanåt. Då kan jag ju välja på att meditera, men jag är inte så bra på det, eller så mediterar jag med min nya variant på meditation: Virka-Mormorsruta-meditation.
Man väljer om man vill göra en filt till Milton, kopiera en Odd Mollyväst eller vad som helst som består av enkla rutor i vackra färger. När man virkar rutorna tömmer man hjärnan och en stilla frid infinner sig. Jag lovar. Man behöver inte ens sitta med benen i kors men det är ganska bra. Man blir så stillad och lugn i själen av detta och händerna arbetar så fint och stillsamt. Och tankarna flyter på som maskorna och ett mönster växer fram.

Nu har Milton fått sin mysfilt med mormorsrutor

Min mamma virkade filtar av mormorsrutor till alla barn och barnbarn. På en av mina arbetsplatser virkade vi också sådana filtar till alla barn som föddes. Alla virkade några rutor och det blev en filt av varierande skönhet men tanken var god. Här är i alla fall Miltons mys-mormorsrutefilt som jag virkat. Är besatt av mormorsrutor just nu. Och väldigt  kär i Milton.

Lyssna på Syjuntan om att sticka för livet och för förändring

Jag missade min egen kloka pratglada syjunta häromkvällen eftersom jag röjde källaren när jag nu fick hjälp med detta. Däremot missar jag inte programet Syjuntan i Sveriges radio P1. Lyssna på det, det är så många intressanta funderingar det väcker om handarbetande.
Jag tycker själv att stickning och virkning är rena terapin för själen, fingrarna arbetar på och jag hamnar i ett lätt meditativt tillstånd som är mycket lugnande. Precis det tog de upp i Syjuntan igår. Syjuntan och trösten var temat och det handlade  om handarbete som överlevnadsstrategi, om hur ilska och sorg kan gå rakt ut i en nål och sedan försvinna och hur monoton stickning kan skapa lugn i kaos.

Förra programet, Syjuntan brinner, handlade om aktvister som den amerikanska konstnären och handarbetsaktivisten Lisa Anne Auerbach som blev känd för sina  dödstalsvantar, som kritiserade USA:s krig i Irak.

”Varje stick upp och ner med nålen var en bearbetning. Det var jag och broderiet, vi blev som ett”, sa  Inger Marianne Ödlund . Hon tog fram nål och tråd och broderade en tavla föreställande sina två chefer med texten "Tig och lyd!" och broderade sig ur sin livskris. 

Jag har lånat bilden från SR:s information om programmet. Lyssna!

Virkad verklighetsflykt

I mina alltmera desperata försök att rymma från bokföringen kom jag just på att det är syjunta i morgon med ett gäng synnerligen pratglada, politiska, kulturella och vältaliga kvinnor som pratar och handarbetar. Ibland pratar vi så mycket att vi inte hinner virka, sticka sy. Nu vill jag med mig något påbörjat som bara löper fram i händerna medan jag pratar. Minns att jag läste den sötaste intervju med dansaren Tony Irving om vad han älskar att virka. Och på nätet fann jag Tonys virkade sjal, se bilden från Opal garn, där finns mönster och fler idéer. Jag kom på att jag hade en garnpåse med jättebra blå-turkosgarner. Kom också på att det var lika bra att börja nu, bara lite, för i kväll är det yoga och i morgon är det kvitton, kvitton igen! Skärpning nu! säger jag till mig själv. Men jag har smygvirkat en liten stund och fint blir det!