Sandalerna är på, benen är bara, jag saknar inte snön.
lördag 27 november 2010
Sandalerna på. Bara ben. Snön saknar jag inte
Sandalerna är på, benen är bara, jag saknar inte snön.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Sandalerna är på, benen är bara, jag saknar inte snön.
6 kommentarer:
Åh, det låter underbart! Skönt att höra att du är framme. Här i Istanbul får trähusen i vissa kvarter ge plats för skyskrapor byggda av arkitekter från Dubai... Istanbul idag + 25 C.
Kram Ulla
Jag unnar dig all sommar. Men blåsjuk blir jag i alla fall. Det både blåser och är kallt här. Tur att hyacinterna blommar och att mina flickor adventspyntar.
Men lika ljuvligt som du har det i Hanoi är det inte.
Ulla-vännen kul att du äntligen är i Istanbul. Och elände över alla dessa fula nya byggnader.... mest avskyr jag de hemska glashusen som inte alls passar in.
Det ska bli kul att ses när vi äntligen finns i samma stad så småningom igen :)
Eva Granne, jag tror din förmåga att skapa värme och trivsamhet gör att kylan smälter undan och glöms bort omkring dig!
Härligt låter det!
Jag kan riktigt känna ljummen luft mot bara ben. Här hemma drar jag på mig långkallingar och njuter av snöknastret.
Önskar dig en skön vistelse!
P, det är en tillgång jag saknar att kunna njuta av det kalla vita! Allt med snö låter i teorin bra men jag hatar att frysa och halka.
Härligt att du har det varmt Eva. Själv trivs jag bra i mina nya röda vinterkängor;). Synd att gamla fina hus rivs. Hoppas du fotar lite så vi som inte varit där kan få se lite hur det ser ut.
Skicka en kommentar