I mitt kaos, denna bild, i mitt hjärta, denna bok av Nina Bouraoui

Boken Pojkflickan och en bild jag tog av Nina Bouraoui i Stockholm för länge sedan

Jag är mycket nöjd med valet av Nobelpristagare i litteratur i år. Men jag har också en egen favoritkandidat som kommer att få pris om några år. Det är Nina Bouraoui. En författare som skriver förunderliga fina romaner på franska. Hon är uppväxt i Algeriet och Frankrike (algerisk pappa, fransk mamma). Om sin uppväxt och barndom har hon skrivit en bok jag just läst och är betagen av.
Pojkflickan. Om barndomen i Algeriet, om vännen där, pojken Ahmed och deras vilda barndom tillsammans innan hon måste ta på sig en klänning, åka till franska mormor och morfar i Rennes i Frankrike.

Det är en kort roman som jag läser andlöst i samma tempo som den tycks vara skriven. Så tunn, så innehållsrik med ett alldeles magiskt språk beskriver hon barndomens förlorade värld och den motsättning hon alltid har i sig med sin bakgrund med dubbla kulturer, att inte riktigt höra hemma.
Det finns en sådan puls i dennna roman, jag känner stämningar, dofter, längtan. Sorg också.
Faktiskt en magisk bok.

Ni ser omslaget här. Det fina Grate förlag ger ut henne.
Och ser ni vad det är för bild inunder? Ja faktiskt Nina Bouraoui vid ett besök i Stockholm för länge sedan. Jag tog bilden och frågade,  minns jag, om att vara en skrivande kvinna i Algeriet. Bodde hon kanske där då? Minns inte och tror att svaret på frågan var undvikande.  Så klart, det var en desperat svår tid för kvinnor i nittiotalets Algeriet.
Men bilden fann jag just idag när jag läst ut boken och började sortera böcker och bilder.
I mitt kaos, denna bild.
I mitt hjärta, denna bok

Sagolilleputtelandet Sverige

Jag tittar på Nobelfesten, tradition. Klänningarna ser ut som de jag ritade till mina pappersdockor som barn. Men visst är det märkligt 2014 om man ser den Sverigebild det ger - totalt fokus på kung, drottning, prinsessor och prins. Nog steg förresten Victoria fram och såg ut som en snart blivande drottning i sin röda blåsa? Mina pappersdockor hade älskat den klänningen.

Men visst ger allt detta fokus på en kungafamilj bilden av Sverige som ett märkligt sagolilleputteland.

Men pristagarna var intressanta, allt detta tal om minne som är ett ämne som fascinerar mig just nu.
Och jag måste säga att jag förälskar mig i Modianos blyga anspråkslösa personlighet och vänliga framtoning. Jag har sådan respekt för hans syn på författande. Försök gärna lyssna på hans tacktal. Det var fint!

Den blyge Modiano fascinerar trots att hans undflyende minnen irriterar

En blyg Modiano som aldrig talat i en sådan stor församling höll igår sin Nobelföreläsning, jag lyssnade på hans fina tal i natt, framfört med osäker röst men säkert innehåll.
Jag känner mig besläktad med hans syn på författaren som den tyste iakttagaren. Det är så långt från dagens verklighet där författaren först ska skriva sin bok sedan piggt marknadsföra både den och sig själv i olika media och tevesoffor.
Jag tycker om hans beskrivning av författaren: "En  romanförfattare har ofta svårt att handskas med det talade ordet, han har större talang för det skrivna", sa han. "En romanförfattare tiger för det mesta och om han vill låta sig genomsyra av en stämning måste han smälta in i mängden. Han lyssnar utan att märkas på människors samtal." Lite snabböversatt för jag lyssnade på franska men hela talet finns säkert att läsa på nätet.

Jag tycker om denne anspråkslöse besjälade man, besjälad av att skriva fram sina undflyende minnen i ett detaljrikt redovisat Paris.

Böckerna är jag - som jag skrev igår - inte helt förtjust i, de är för vaga för mig. För undflyende. Men jag läste ut de sista sidorna i boken med det vackra namnet i natt: På den förlorade ungdomens kafé, Dans le café de la jeunesse perdue och den sitter kvar i mig på något sätt. Hans sätt att återskapa människorna, framför allt en kvinna. Vem var hon, kvinnan vars röst han tycker sig höra ropa Roland efter honom. Han som inte längre är Roland, utan en skugga på jakt efter drömska dagar i sin ungdom, och minnet av den där kvinnan.
Jag blir motvilligt fascinerad - vem var hon - trots att jag blir irriterad. Det är nog ett bra betyg ändå. Så kände jag inte för de andra böckerna.

Jag älskar att läsa mina dagstidningar, trist morgon utan dem

Härligt uppslag ur DN

Dagens fundering, eller EVA-ngelium:
Jag älskar dagstidningar.
Jag växte upp i en tidningsfamilj, min pappa arbetade på Nya Norrland i Sollefteå, sedan Dagbladet Nya Samhället i Sundsvall.
Läsning av morgontidning var helig. Vi hade två. Jag var rasande över att ingen fick läsa förrän pappa läst båda.
Nu läser jag mina morgontidningar i lugn och ro. Under många år med mina barn längtade jag så efter det, jag hann bara ta in tidningen men aldrig läsa den.

Papperstidningen, all min kärlek till den.
Så mycket information man får, så många kloka tankar, så djupsinniga artiklar och så roliga kommentarer!

Ensamsak: Fin kommentar av Per Holknekt i DN

I morse till exempel: I Svenska dagbladet det mest fantastiska resereportage av min vän Evelyn Pesikan. Läs det och ni vill omedelbart packa ner skrivväskan och dra till slottet i Frankrike. Här är en länk: http://www.svd.se/resor/vidden-av-frihet_4000993.svd

Adma Svanell är rolig i SvD

Igår var det massor av initierade artiklar, recensioner, intervjuer med Nobelpristagaren i litteratur Patrick Modiano. Jag längtar så efter att läsa honom. Tror att det är böcker helt i min smak. Jag tittar på bilder av honom från Paris 68-69 i DN och tänker: Synd att jag inte träffade denne vackre man då. Men nu kan jag i alla fall läsa honom.

Just nu har jag ETC, DN och Svd. Det skiftar lite. Ibland har jag inte råd. Det är jobbigt.
Något som jag nästan aldrig läser är ledarsidorna i DN och SvD - så ohyggligt förutsägbara. Och Namn och Nytt-sidan i DN som var så bra en gång är nu bara så uselt tråkig och platt, antik. Men annars massor av bra kultur, debatt, analys, intervjuer, roliga kommentarer.
Tänk en morgon utan morgontidning - Bra trist!!!

Längtar efter att läsa Patrick Modiano årets Nobelpristagare i litteratur

Jag vet precis vad jag skulle vilja göra just nu. Nämligen snabbt förflytta mig till Paris, sitta på ett café i Montparnasse eller kanske uppåt Bastiljen, smutta på något och läsa Patrick Modiano på franska.
Vill vill vill!!!
Är man frankofil så är man.
Jag hade ju hoppats på Assia Djebar eller Nina Bouraoui (NB utkommer också på det förnämliga Elisabeth Grate förlag - en stor eloge till den förläggaren!

Men det är heller inte så dumt att snabbt beställa böckerna från adlibris och se fram emot att läsa de tydligen briljanta översättningarna här hemma. Smutta kan jag ju göra här också.  Och lyssna på min franska Spotifylista.

Vem får Nobelpriset i litteratur? Kanske Assia Djebar?

13 kvinnor har fått Nobelpriset i litteratur. Av 113 pristagare.

Sammanlagt har endast 45 kvinnor belönats med Nobelpris.
15 kvinnor har fått fredspris av 101.

Lite statistik hämtad från min dagstidning ETC.

I år tycker jag Assia Djebar vore en värdig pristagare. Hon skriver detaljrika inkännande romaner som utspelar sig i Algeriet. Själv lever hon i exil i Frankrike. Häromåret hörde jag en uppläsning i radio av  Ingenstans i min fars hus - en fantastisk roman om en ung kvinna i Algeriet. På svenska finns också Ett fängelse så stort  både fiktion och självbiografi. Om hur det hennes land Algeriet är ett fängelse för män och kvinnor, ett fängelse skapat av patriarkala traditioner och kolonialt övervåld. Hon skriver så starkt och vackert.

Vem tycker du är värd ett Nobelpris?

Grattis till Tranan som ger ut Mo Yan

Mina favoriter blev det inte  - men en intressant kinesisk författare som jag ser fram emot att läsa. - jag har redan beställt en av hans böcker., Vitlöksballaderna.
Väldigt roligt att han är utgiven av Tranan, det förlag som är bäst i landet på att ge ut författare från hela världen - författare från Afrika, Asien, Latinamerika som annars inte haft en chans att bli utgivna.
Det är en fantastisk litterär kulturgärning det lilla förlaget gör och därför är det så extra roligt nu med ett Nobelpris.
Grattis Tranan, ert outtröttliga arbete har burit frukt!

Nobelpris till Assia eller Nawal - eller båda

Vem som helst får faktiskt gå och lyssna när Peter Englund annonserar vem som får Nobelpriset i litteratur.
Det är trångt och förväntansfullt men jag avstår i år eftersom jag inte vill störa högtidligheten med min hosta.
Mina favoriter är två: Assia Djebar från Algeriet (bosatt i Frankrike) som mästerligt skildrar livet under den franska kolonialismen, i synnerhet kvinnornas eländiga liv.
Och den modiga kämpande Nawal Al-Saadawi i Egypten.
Två stora kvinnliga författare i den arabiska vårens geografiska område.
Håller tummarna och väntar!

Lästips om Nobelpristagaren som bara beskriver männen som hela människor

Nu ska jag skriva och inte blogga men jag måste dela med mig av en jättebra artikel om årets  Nobelpristagare som på ett perfekt sätt beskriver det jag kände när jag hörde Kulturradions män diskutera honom efter priset. Jag lyssnade till citat och uppläsningar med beskrivningar av kvinnor - och jag kände mig helt främmande. Nej jag har aldrig läst någon hel bok av honom,.Jag har försökt men fastnat, de har inte engagerat mig. Läs Kajsa Ekis Ekmans artikel i DN igår. Här. I kriget mellan könen har Vargas LLosa alltid ställt sig på de mäktigas sida, lyder rubriken. Hon beskriver hur Vargas Llosa gör sina män till människor ut i fingerspetsarna, medan nyckeln till kvinnan personlighet tycks finnas i höftens rundning: "Med kvinnor är det något helt annat. Där dominerar formuleringar som ”den lilla kroppen”, ”de stora, skrämda ögonen” och ”de knoppande bröstvårtorna.” ”Det gröna huset” handlar om en indianflickas väg från klostret till bordellen. Romanen igenom beskrivs kvinnor på detta slavköparsätt: ”Där fanns sex stycken prostituerade, gamla och slappa i köttet.”

Har du läst dina Nobelpristagare - nattlig bloggterapi

Drabbades av insikten att jag snart åker. Tankarna fladdrar, det känns som om jag snurrar runt i en torktumlare. Behöver lite bloggterapi. Jag läser att Bokmania listat vilka Nobelpristagare hon läst. Det kan jag lugnt ägna mig åt att göra i natten när jag inte sover. Kan inte påstå att jag skulle kunna ställa mig upp och hålla ett föredrag om förprickade blåa titlar, blått för dem jag läst någon bok eller några dikter av. Men jag har i alla fall nuddat vid dem i mitt läsande och läst något av dem. Bra så!
Även Lyran, Snowflake och Du är vad du läser listar lästa Nobelpristagare, Du är vad du läser med statistik och tjusiga små flaggor vid varje namn. De lästa författarna jag tycker bäst om är inte bara blåa och feta utan även kursiva .

1901 - Sully Prudhomme
1902 - Theodor Mommsen
1903 - Bjørnstjerne Bjørnson
1904 - Frédéric Mistral, José Echegaray y Eizaguirre
1905 - Henryk Sienkiwicz
1906 - Giosue Carducci
1907 - Rudyard Kipling
1908 - Rudolf Eucken
1909 - Selma Lagerlöf
--------------------------------------------------
1910 - Paul von Heyse
1911 - Maurice Maeterlinck
1912 - Gerhart Hauptmann
1913 - Rabindranath Tagore
1914 - Inget pris delades ut
1915 - Romain Rolland
1916 - Verner von Heidenstam
1917 - Karl Gjellerup, H. Pontoppidan
1918 - Inget pris delades ut
1919 - Carl Spitteler
--------------------------------------------------
1920 - Knut Hamsun
1921 - Anatole France
1922 - Jacinto Benavente y Martinez
1923 - William Butler Yeats
1924 - Wladyslaw Reymont
1925 - George Bernard Shaw
1926 - Grazia Deledda Madesani
1927 - Henri Bergson
1928 - Sigrid Undset
1929 - Thomas Mann
--------------------------------------------------
1930 - Sinclair Lewis
1931 - Erik Axel Karlfeldt
1932 - John Galsworthy
1933 - Ivan Bunin
1934 - Luigi Pirandello
1935 - Inget pris delades ut
1936 - Eugene O'Neill
1937 - Roger Martin du Gard
1938 - Pearl Buck
1939 - Frans Eemil Sillanpää
--------------------------------------------------
1940 - Inget pris delades ut
1941 - Inget pris delades ut
1942 - Inget pris delades ut
1943 - Inget pris delades ut
1944 - Johannes Vilhelm Jensen
1945 - Gabriela Mistral
1946 - Hermann Hesse
1947 - André Gide
1948 - T S Eliot
1949 - William Faulkner
--------------------------------------------------
1950 - Bertrand Russell
1951 - Pär Lagerkvist
1952 - François Mauriac
1953 - Winston Churchill
1954 - Ernest Hemingway
1955 - Halldór Kiljan Laxness
1956 - Juan Ramón Jiménez
1957 - Albert Camus
1958 - Boris Pasternak
1959 - Salvatore Quasimodo
--------------------------------------------------
1960 - Saint-John Perse
1961 - Ivo Andric
1962 - John Steinbeck
1963 - George Seferis
1964 - Jean-Paul Sartre (avböjde priset)
1965 - Michail Solochov
1966 - Samuel Yosef Agnon, Nelly Sachs
1967 - Miguel Angel Asturias
1968 - Kawabata Yasunari
1969 - Samuel Beckett
--------------------------------------------------
1970 - Alexander Solsjenitsyn
1971 - Pablo Neruda
1972 - Heinrich Böll
1973 - Patrick White
1974 - Eyvind Johnson, Harry Martinson
1975 - Eugenio Montale
1976 - Saul Bellow
1977 - Vicente Aleixandre
1978 - Isaac Bashevis Singer
1979 - Odysseus Elytis
--------------------------------------------------
1980 - Czeslaw Milosz
1981 - Elias Canetti
1982 - Gabriel García Márquez
1983 - William Golding
1984 - Jaroslav Seifert
1985 - Claude Simon
1986 - Wole Soyinka
1987 - Joseph Brodsky
1988 - Naguib Mahfouz
1989 - Camilo José Cela
--------------------------------------------------
1990 - Octavio Paz
1991 - Nadine Gordimer
1992 - Derek Walcott
1993 - Toni Morrison
1994 - Kenzaburo Oe
1995 - Seamus Heaney
1996 - Wislawa Szymborska
1997 - Dario Fo
1998 - José Saramago
1999 - Günter Grass
--------------------------------------------------
2000 - Gao Xingjian
2001 - VS Naipaul
2002 - Imre Kertész
2003 - J M Coetzee
2004 - Elfriede Jelinek
2005 - Harold Pinter
2006 - Orhan Pamuk
2007 - Doris Lessing
2008 - Jean-Marie Gustave Le Clézio
2009 - Herta Müller

Herta Müller får priset och jag trängs med Fylking

Vem som helst får komma in i Börssalen och lyssna när Nobelpriset i litteratur kungörs av den ständige sekreteraren. Så där var jag idag. Jag står precis bakom Gert Fylking /tyvärr, han är stor men jag såg ändå. Ursäkta bildens kvalitet, tagen med mobil, usel!/ och hörde Peter Englund annonsera att:

Nobelpriset i litteratur år 2009 Herta Müller
"som med poesins förtätning och prosans saklighet tecknar hemlöshetens landskap"

Jag ilade till två olika antikvariat för att köpa något av henne. Jag lyssnade till henne på Waltic förra året men har ingen bok. Men snopen insåg jag att båda de antikvariat jag siktade på hade bommat igen. Får bli nätet.

Jag tror det är ett bra val! Viktiga budskap och ett vackert språk.
Idag hade jag helst inte velat träffa mig själv vill jag läsa, och Hjärtdjur.

Här är mina gissningar om Nobelpristagare i Lyrans tematrio

Roliga Lyrans Noblesser har som utmaning i denna Tematrio att gissa på tre Nobelprisförfattare. Klart man måste vara med och gissa!

Giss och hopp blandas samman förstås!
1/ Joyce Carol Oates, vore självklar.
2. Assia Djebar, jag njuter just nu av uppläsningen av hennes följetong i radio. Ingenstans i min fars hus. Hon ger oss fantastiska bilder från det Algeriet där hon växte upp. Storartad faktiskt, jag har läst flera böcker av henne men ingen har gått så djupt in som denna som jag hör uppläst.
3. Sen tänkte jag skriva Tranströmer. Men så läste jag En annan sida och där föreslog Petra en av mina hjärtefavoriter Barbro Lindgren. Vilket utmärkt val av en författare som skrivit in sig i allas våra sinnen med sina magiska existentiella böcker för små barn i alla åldrar.
Ja, det var mina val!