torsdag 6 mars 2014

Den osannolika historien om Bäckströms supersalami - GW driver med deckargenren

Visst är det märkligt med den fascination som finns bland läsare för alla dessa machogrisiga, överviktiga, alkoholiserade, trötta poliser i deckarna?


En gång i tiden började vi i Emma Vall skriva deckare för att vi var så sjukt trötta på Mankells trötte polis. Vi ville ha en rolig vass kvinna i stället och skrev om Amanda Rönn i fem deckare som utspelades i Sundsvall. Det började med Kattjakt och slutade med Slutpunkten.Det var ett riktigt roligt skriväventyr. Numera finns de deckarna nog bara på bibliotek. Men trots att det inte kommit ut någon Amandabok på länge får vi ofta förfrågningar om när nästa kommer.

Men dessa pösmunkiga machopoliser då...
Jag tog mig igenom Leif GW Perssons senaste deckare som jag hittade på rean. Den sanna historien om Pinocchios näsa. Det är första gången jag klarat att läsa ut en bok av honom. Bemödade mig kanske för att GW ändå är en kul figur och för att han verkade så sympatisk i ett sommarprogram.

Men nog driver han med läsarna och med denna deckargenre när han presenterar kommissarie Evert Bäckström, en  huvudperson vars käraste kroppsdel benämns Supersalamin. Den är han stolt över. Vad man som läsare har svårt att förstå är hur supersalamin kan fungera på en man som äter för mycket och är halvfull jämt, det måste vara en manlig önskedröm som har föga med verklighet att göra.

Denne Bäckström super, äter, tar mutor, är sjukt lat och tänker de gräsligaste fördomsfulla tankar om kvinnor,  invandrare, homosexuella. Jag tror det är en  parodi skriven för att se hur långt han kan pressa fördomarna och genren.

Intrigen  kunde kanske vara spännande om den inte var så rörig - men för att se den måste man igenom så fruktansvärt många av denne Bäckströms tankar att jag slaknade - så som jag tror att supersalamin också gör i den krassa verkligheten, inte i polis Bäckströms drömmar.
Nä inte ens om den är en parodi, vilket jag väljer att tro, är den särskilt uthärdlig.

Så Perssondeckare blir det inte för mig i framtiden, självbiografin ska jag dock läsa.

13 kommentarer:

Marina sa...

Hmm...låter väl sådär tycker jag.

Anonym sa...

Intressant recension! jag har inte läst boken men tycker att det låter som en trist schablon, det kanske verkligen är så att han driver med den bilden och ser hur långt man kan dra det. Men man är väl lite övermätt på dessa karaktären. Tacka vet jag Emma Vall!
le Boeuf

www.evaswedenmark.blogspot.se sa...

Marina, den är faktiskt ganska tröttsam!

www.evaswedenmark.blogspot.se sa...

Tack Le Boeuf! Många schabloner, det är därför jag tänker att det kan inte vara på allvar.
Synd med Amanda, jag är ledsen för att vi inte tog oss samman och skrev en sjätte bok

maggisvarldgmail.com sa...

Har läst en deckare av GW och det räcker! Däremot tycker jag hans sjävbiografi "Gustavs grabb" var fin.
Gav mig en annan bild av denne lite självupplåste "besserwisser"!

Olle Broström sa...

Självbiografin är mkt läsvärd. Jag har aldrig läst ngn deckare av honom. Skrev en liten " recension" om den som finns på min avsomnade blogg Läsa & Tycka. Vore roligt att höra/ läsa dina synpunter på hans bok så småningom när du läst den.

Annika Estassy sa...

Som du vet läser jag inte deckare. Men nu blev jag faktiskt mer sugen på att läsa Emma Vall än GW!

Unknown sa...

Tycker Leif GW skriver mycket bra polisthrillers - skrev kanske jag ska säga till dess Bäckström blev huvudpersonen, det skedde först i boken "Den som dödar draken", tror jag den hette och sen han avlivas Lars Johansson... Men böckerna före detta skedde, tycker jag är mycket bra!

www.evaswedenmark.blogspot.se sa...

Margareta, det är svårt att ta deckarna på allvar, i alla fall om de är sådana som den jag läst. Tänk om en kvinna skulle anvnda det fördomsfulla sättet att i en bok se på världen och beskriva den så sexistiskt... otänkbart faktiskt.

www.evaswedenmark.blogspot.se sa...

Olle, jag ska helt klart läsa Gustavs grabb. Återkommer om den! Varför lät du läsbloggen insomna?

www.evaswedenmark.blogspot.se sa...

Annika det vore väldigt roligt om du läste Amandaböckerna, mera relationsdeckare som jag tror du skulle gilla. Man tycker om att vara i Amanda Rönns värld, skrev Amelia Adamo.Ddet gjorde vi också.

www.evaswedenmark.blogspot.se sa...

Alltså Bosse - med Evert Bäckström tror jag verkligen på fullt allvar att Leif GW roar sig med att driva med genren!

Anonym sa...

Hej!

Jag är helt övertyggad om att Bäckström med sin supersalmi skall utgöra en komisk karaktär och en symbol för en riktigt osympatisk man och dålig polis, för inte är karaktären någon mansförebild, det kan jag säga eftersom jag sjäkv är man. Jag tror (precis som bloggaren) bara det är GW som tycker det är kul att driva lite med sina läsare.