Han slådde, gådde och fådde ... barns alldeles underbara språklogik

Skolans svarta tavla intill anslagstavla med gamla bilder. M i tvåårsåldern med mig t ex

Jag vet inte om ni följer Språkpoliserna på Facebook? Ibland överpetiga kommentarer, ibland väldigt roliga diskussioner om språkliga frågor. Jag hade en liten tråd häromveckan.
M, som nu är fem, pratar väldigt bra och har ett överdådigt ordförråd.
Plötsligt börjar han säga: gådde, fådde, slådde i stället för gick, fick, slog. Jag blir så fascinerad av att hans språkhjärna hittar de logiska böjningarna. Klart slå slådde, gå gådde, få fådde och så vidare är så mycket mer logiska former. Så lustigt att han plockar upp och använder det. Någon i tråden skrev att det är typiskt för just den åldern att plocka upp logiken i språket och använda den. Visst är det alldeles underbart och fascinerande?
Om jag rättar honom?
Nä det behövs verkligen inte. En vacker dag har han hittat de "rätta" formerna igen. Vi pratar mycket om ord när vi läser till exempel. Och vi är båda lärare i en påhittad skola med många skolbarn som vi undervisar. Han har skolbarnen i sitt huvud, säger han. Vi har en tavla där vi skriver upp deras läxor och vi läser högt för dem tillsammans. Det står till och med på min ytterdörr. Evas och M:s skola.

När det gäller barn är min princip att leka med språket, läsa mycket, skriva mycket, ha kul med orden och bokstäverna i stället för att komma med petiga påpekanden. Bättre att han leker sig fram till det som är korrekt så småningom. De gör han. Just nu är det femåringslogiken som gäller. Snart är det något annat och jag njuter hur han leker sig fram.

Jag skrattar åt skjutna hästar och Klitos

När herr Klitos Klitou ger poäng till herr Banan ... var ett inlägg jag skrev för ett år sedan efter Eurovisionsfestivalen, roligt namn tyckte jag och fnissade till i ett inlägg.
Nu kom  Klitos tillbaka och massor av läsare hittade mitt gamla inlägg!

Jag har väldigt lätt för att skratta åt sånt, det måste jag erkänna.
Älskar gruppen Språkpolisens Högkvarter på Facebook där högt och lågt avhandlas med ofta mycket humor.
Felskrivna skyltar älskar jag också.
Det finns många i uppföljaren till boken Skum kanin med ananassmak: Ärtor suger snaps 
Bland annat skylten ovan som fick mig att gapskratta.

AW och HR utarmar svenska språket, varför eller ska jag säga why?

Jag kände att jag hamnat utanför det vanliga yrkeslivet när jag första gången hörde uttrycken AW och HR.
Jag sitter här på min kammare och skriver, jag är min egen arbetsgivare och personalchef. En dag ringde jag E1 och frågade om vi skulle ses efter jobbet.
– Nä vi har en AW idag så jag kan inte, sa hon.
– En vaddå?
– En AW, after work du vet.
Jag visste inte.
Så sa man inte när jag hade en arbetsgivare.
Nu är det vanligt. Ordet finns inte i engelskan har jag hört. Så varför här? En fånig engelsk förkortning för att ses efter jobbet?

Nästa ord var HR.
HR-avdelningen på mitt jobb, sa en kompis.
Vi söker en HR stod det i en annons.
Alltså Human Resource. Inte personalansvarig. Inte personalavdelning.
Jag tycker det är så fånigt och så utarmande med dessa engelska ord. 
Varför?
Eller ska jag säga: Why?

Nu används det fiffiga ordet hen alltmer, tänk att ett så bra litet ord kan göra vissa så upprörda

 

Hur kan det fiffiga ordet hen göra folk så rabiata att de inte tar argument om ordets användbarhet

  I denna fuktiga gråa kyla får man leta glädjeämnen. Jag hittade ett i den alltid så initierade, underhållande och smarta Språktidningen. Ni läser väl den? Patrik Hadenius är tidningen grundare och chefredaktör - jag hade en gång i tiden nöjet att vara arbetskamrat med honom. Det var verkligen ett sant nöje, jag tror hans spirituella, vänligt nyfikna ande mycket präglar tidningen.

Det uppmuntrande tecknet i tiden som gjorde mig glad var att användningen av det lilla ordet hen fått ett dramatiskt uppsving i både traditionella och sociala medier.

Jag tycker hen är ett alldeles ovanligt fiffigt och praktiskt ord. Man slipper skriva han eller hon, man avslöjar inte den omtalade personens kön - fiffigt helt enkelt.
Språktidningen ger exempel: "Pronomenet förekommer oftast när könet är okänt "Föraren kan ha missat att hen körde på pojken". Eller när det finns behov av att uttrycka något könsneutralt: "Det är begripligt att den som föds med guldbyxor får för sig att hen förtjänar denna ynnest". Eller anonymiserat: "Nyheterna har talat med en person som inte vågar berätta hur det är att ha god man eftersom hen är rädd för att det ska göra det svårare att slippa den gode mannen."
Tre exempel på ordet hens användbarhet.

Jag kan inte begripa att ett så bra ord kan göra människor fullständigt rabiata. Jag känner en person som man inte kan tala logiskt med om ordet hen utan att hen blir helt emotionell och framför argument som att det är ett led i att upphäva de naturliga skillnaderna mellan män och kvinnor - så korkat tycker jag. Men hen vägrar ta argument. Svär på att aldrig ta detta ord i sin mun.

Saker löser sig av sig själv, detta smidiga lilla ord etablerar sig nu i svenska språket och används i tal och skrift. Om några år kommer vi inte att begripa hur det kunde bli debatt om en sådan självklarhet.

Längtar efter att tala franska

Vi sitter i den blå soffan, Ellen och jag. Tittar ut på björkarnas grönska och bara njuter. Min Spotifylista med många franska låtar är på. En del gamla låtar är alltför smöriga för henne, Adamo, Charles Aznavour, Yves Montand, men vilka minnen och känslor de väcker hos mig. Jag längtar efter att lyssna på talad franska, prata franska.
Det är som en saknad i mig. Jag kände det när jag var på vinresan till Sauve för ett tag sedan, det var en sådan fröjd att prata franska. att återupptäcka orden, att få till snygga vändningar i språket och att förstå.

En gång i tiden var franska ett språk som jag talade alldeles flytande.
Idag, jo det går bra men det flyter inte på som förut.

Alltså: jag behöver träning, jag behöver åka till Frankrike mer. Jag längtar så efter det. fast inte i sommar, nej, då ska jag vara på ön. Och lyssna på Christophe Mae, Faudel, Barbara, Piaf, Carla Bruni  och så många fler... franska franska.
Kolla min Spotifylista så får ni höra :)

Det älskade franska språket

Jag vaknade fem och kunde omöjligen somna om. Så jag drevs upp och plötsligt fångade mina franska böcker min blick. De stod så försummade på en dammig hylla. Sett och handlat. Jag gjorde plats högt upp, plockade fram dem, dammade av dem och  nu ligger de prydligt staplade på översta hyllan.
Jag tänker på hur ambitiös undervisningen i franska var under min tid på universitetet. Det var verkligen många franska skönlitterära böcker vi läste och det var inga antologier utan vi tog oss igenom hela böckerna. I en del finns mina understrykningar kvar av ord jag måste slå upp.
Det var riktigt kul att läsa franska. Även om jag nu glömt för mycket är det ett språk jag älskar. Min dotter Elin och jag är de enda jag vet som till och med finner nöje i att läsa i en fransk grammatik.
På Bok och Bibliotek hittade jag en underbar bok: Franska idiom av Kjell Rönnheim. Det är över 8000 franska målande uttryck och ordvändningar som man som frankofil kan grotta ner sig i. Underbar läsning!

Zlatan stillastående i mellanrummet - det finns poesi i allt

Jag är komplett ointresserad av fotboll. Men igår stod teven på som bakgrundsljud för jag kände mig ensam. Plötsligt dyker en knubbig man med slickat hår upp i rutan och han säger så konstiga saker att jag måste lyssna.
Såhär sa han: "Zlatan blir stillastående i mellanrummet."
Den meningen fångade mig. Så outgrundlig. Jag tänker mig det som ett avbrott i matchen, Zlatan svävar där i mellanrummet, allt upphör medan han stillastående, nästan andligt, bara finns där i detta mellanrum i tiden - sedan börjar allt igen och alla springer och sparkar och hoppar och slänger sig i gräset.
Det kan finnas poesi i allt. Jag överlevde de fasansfulla sammanträdena i ABFs ledningsgrupp där jag måste sitta som chefredaktör genom att notera alla otroligt märkliga uttryck man svängde sig med, alla fötter som skulle sättas ner, allt som fanns i pipelinen... Jag listade noga orden och gjorde sedan roliga nonsensdikter av dem. Tyvärr försvann de  med min gamla dator.
Men det finns poesi i allt, det var det jag ville säga!

Ordimport från USA jag gärna slipper

När jag såg på amerikanska serier för några år sedan var det ordet awesome som hördes hela tiden. Det gick sannerligen inflation i det, men det ordet importerades tack och lov inte till svenska vad jag vet. Ordet jag hela tiden hör just nu är edgy. Allt är edgy. Just nu hörde jag en kulturjournalist i radion som sa "edgigaste", hoppas vi slipper höra det igen, är min fromma önskan!

Elin säger kloka saker om franska språket i teve

Oj hoppsan, jag glömde tipsa om ett roligt program om franska språket som min Elin är med i. Här kommer lite info, repris den 20 i SVT kl 13.30 och man kan ju se på webb-tv också. Kul program för oss språkintresserade!


I Frankrike kan man lätt få uppfattningen att det äkta franska står över allt. Gäster: Jerome Josserand, lektor i franska, journalisten Elin Swedenmark och litteraturvetaren Parvati Nauche.

	Sändningstider
		Söndag 18 april	17:00	SVT2
		Tisdag 20 april	13:30	SVT2

När man är i Frankrike kan man få uppfattningen att de bara pratar franska, hatar engelska låneord och att det äkta franska står över allt. De har en speciell verbform som förekommer i all litteratur, och när president Sarkozy vill ta bort en gammal fransk klassiker från universitetet blir det folkstorm. Gäster: Jerome Josserand, lektor i franska, journalisten Elin Swedenmark och litteraturvetaren Parvati Nauche.

Svininfluensa är årets uppslagsord

I NE:s omröstning om årets mest sökta ord och namn vann svininfluensa, följt av Barack Obama.

Nationalencyklopedin har från jul fram till 17 januari låtit ett tusental personer rösta fram årets uppslagsord. Det är inte ett ordboksord man letat utan den företeelse, person, plats eller händelse som svenska folket tycker har präglat året.
Svininfluensan blev årets uppslagsord nummer ett, Barack Obama nummer två. Finanskris och FRA var andra eftersökta ord. Läs röstningsresultatet här

Låter franska barnskrik annorlunda än tyska - och hur låter svenska bebisars skrik?

Är det sant, som jag läser idag i tidningen, att man kan höra redan på ett litet spädbarns skrik om det skriker på tyska eller franska? Föräldrar över hela världen som är uttröttade av brist på sömn kanske tycker det låter likadant, skrik som skrik. Men enligt en artikel i Vietnam News har forskare visat att barnen redan i livmodern, alltså långt innan ens jollret, börjar sin språkutveckling. Franska spädbarn skriker med ett ljud som har en stigande melodi medan tyska barn däremot har en melodi som är mer fallande. Barn har alltså olika skrikmelodier beroende på vilket språkområde de föds och växer upp i. Är det sant månntro? Låter franska barnskrik annorlunda än tyska - och hur är den svenska bebisens skrikmelodi?